Hoppa till huvudinnehåll
Av

Nya varsel på Volvo

AB Volvo lägger ännu ett varsel på över 1500 anställda i hela koncernen. Företaget håller stilen med ett provokativt och arrogant beteende.



Fordonskrisen rullar på. När botten tycktes nådd kom AB Volvo med ännu ett massvarsel av 1543 anställa.

På Volvo Lastvagnar varslas 335 i Göteborg och 320 i Umeå. På Volvo Powertrain varslas 380 i Skövde och 275 i Köping. På dessa orter är det en klar majoritet kollektivanställda som varslas.

Båtmotorstillverkaren Volvo Penta varslar 108 i Göteborg och Vara, varav hälften tjänstemän. Volvo Construction Equipment varslar sammanlagt 125 tjänstemän i Eskilstuna, Hallsberg och Braås.

Det nya varslet ska ses i skenet av IF Metalls lönesänkningsavtal och det faktum att AB Volvo inte är ett förlustföretag.
Miljarder till ägarna

Låt oss rekapitulera händelseförloppet.

Den första april delade AB Volvo ut fyra miljarder till aktieägarna. Det som framstod som ett dåligt aprilskämt var en högst balanserad utdelning, enligt styrelseordföranden Finn Johnsson.

Samma dag flaggade AB Volvos vd Leif Johansson för att ytterligare varsel kunde bli aktuella. Om marknaden fortsätter på samma låga nivå måste det till att sänka kostnaderna ytterligare, sade vd:n samtidigt som företaget gav fyra miljarder till dem som inte jobbat ihop vinsterna.

Dagen efter AB Volvos årsstämma kallades fackklubbarna inom Volvokoncernen till gemensamma förhandlingar. På dagordningen stod förhandling om lönesänkningar, i enlighet med IF Metalls eget ”krisavtal”.

I förhandlingarna föreslog facket ett avtal liknande det som förhandlats fram på Volvo Personvagnar. Där har löneavdrag införts på stoppdagar, och löneökningen för 2009 omvandlas till ledig tid under nio månader. Som en liten gest valde också cheferna att sänka sina löner med en piss i Mississippi. Något sådant var inte aktuellt för AB Volvos kapitalister.

Inga garantier
AB Volvo krävde lönesänkningar på 20 procent, runt 5000 kronor i månaden, utan att garantera att det inte blir fler uppsägningar.

Inom de olika Volvobolagen har fackklubbarna fört fram olika motalternativ.

På Volvo Lastvagnar i Umeå och Göteborg, där klubbarna fört gemensamma förhandlingar med företaget, innebar fackets förslag i korthet lönesänkning på 11,46 procent, närmare 3000 kronor i månaden, mot löften att inga fler sägs upp.
Kanske hade facket förväntat sig att det i god ordning skulle förhandlas för att sedan sluta i en kompromiss.

Nu blev det inte så. Den gemytliga samförståndsandan ville inte infinna sig. Istället krävde företaget att den föreslagna lönesänkningen skulle antas villkorslöst, annars blir det uppsägningar.

När facket gjorde det enda rimliga och sade nej, kom varslen.

Två dagar efter varslen kom AB Volvos kvartalsrapport för första kvartalet 2009, som redovisade en förlust på 5,8 miljarder.

Samma kvartal förra året var vinsten 6,1 miljarder.

Aktiens värde steg
Det har spekulerats i om varslen var ett försök från Volvoledningen att framstå som handlingskraftiga inför aktieägarna, när kvartalsrapporten skulle redovisas. Något som i så fall lyckades. Volvoaktiens värde steg med närmare tio procent samma dag som varslen lades.

Ett är i alla fall säkert. Den undfallenhetslinje IF Metall representerar i och med lönesänkningsavtalet räddar inga jobb. Ge ett företag som AB Volvo lillfingret och de slukar hela handen. Varför nöja sig med lönesänkningar på 11 procent när avtalet ger möjlighet till 20?

Företagen kan använda IF Metalls lönesänkningsavtal till ren utpressning. Det är ingen långsökt tanke att föreställa sig hur AB Volvo i kommande varselförhandlingar ställer tjugoprocentiga lönesänkningar mot avskedanden. Vad har facket att sätta emot då?

WICTOR JOHANSSON
Proletären nr 18, 2009