Sjuksköterskornas lönekamp: "Vi kräver rejäla lönelyft"

Klockan 12.00 21 april ska 3500 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor inom kommun och landsting gå ut i strejk, om inget avtal mellan Vårdförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting sluts innan dess.

Det är ett välkommet strejkvarsel som Vårdförbundet nu har lagt. Det kan Inga-Lill Atterlöf intyga.

– Jag har läst många arga insändare i vår facktidning, och på min arbetsplats är stridsviljan stor, berättar hon.

Inga-Lill Atterlöf arbetar som psykiatrisjuksköterska på Östra sjukhuset i Göteborg. Trots 25 års erfarenhet tjänar hon bara 23900 kronor. Därmed ligger hon nära sjuksköterskornas låga medianlön.

Anna Nora Zell är sjuksköterska på Lärjedalens vårdcentral i Göteborg. Efter 31 år i yrket och flera vidareutbildningar med studieskulder tjänar hon 26000 kronor. Anna Nora Zell är en av dem som kommer att tas ut i strejk när varslet träder i kraft.

– Det känns jättebra. Jag hoppas verkligen att strejken blir av, att Vårdförbundet står fast och inte viker sig, säger hon och förklarar att stridslusten är stor på hennes arbetsplats.
Det är trycket underifrån som tvingat Vårdförbundet att ta till stridsåtgärder. Styrelsen i fackförbundet sa ja ta till medlarens bud som presenterades för en vecka sedan, men blev nedröstad av kongressen.

”Många är arga”
– Många sjuksköterskor är arga på de dåliga lönerna, förklarar Kristina Abou Ali som arbetar som sjuksköterska på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Hon tycker det är helt rätt att kräva höjda grundlöner och hon tycker att man borde få ut mer av att vidareutbilda sig.

– Vi har svårt att hitta sjuksköterskor till intensiven där jag jobbar eftersom det kräver ett års vidareutbildning, men den ger ingenting. Om vi inte ska få löneökningar när vi vidareutbildar oss måste utbildningen vara gratis, säger Kristina Abou Ali.

Sjuksköterskornas löner har släpat efter en längre tid, och det usla avtalet som slöts 2005 har inneburit att löneutvecklingen stannat av helt.

– Vissa har inte ens fått en höjning med två procent, eftersom det inte finns några individgarantier i avtalet. Det har lett till ett stort missnöje, berättar Monica Widegren som arbetar som biomedicinsk analytiker på Sahlgrenska. Liksom de andra ser hon fram mot strejken som hon hoppas ska ge en märkbar löneökning.

– Det handlar om nedskärningarna också. Vi har fått många fler arbetsuppgifter, men lönen har inte höjts, säger Inga-Lill Atterlöf.

Därför är stödet för ett rejält lyft stort. Inga-Lill Atterlöf ger inte mycket för  Vårdförbundet ursprungliga krav på en höjning på 1700 kronor årligen under två år.

– Det är ett kasst krav. Nu måste vi få ett rejält lyft. 5000 kronor är det minsta vi kan begära. Vårdförbundet har varit så mjäkigt och bara pratat om det individuella lönesystemet. Men de individuella lönerna har inte lett till nånting annat än splittring.

Anna Nora Zell instämmer.

– Det är för jävligt. Det är ett löjligt krav. Jag hoppas verkligen att de inte skriver under ett så dåligt avtal, säger Anna Nora Zell och berättar att hon liksom Inga-Lill Atterlöf hoppas att löneuppropets krav på 5000 kronor i höjning går igenom.

– Det finns ingen anledning för oss att nöja oss med mindre!

LISA ENGSTRÖM
Proletären 15, 2008