Stockholms sopåkare redo säga ifrån
Temperaturen stiger hos Stockholms sopåkare inför en kommande dom i Arbetsdomstolen. Nya upphandlingar är på gång, men förra årets vilda strejk finns fortfarande i färskt minne.
Onsdag 27 januari faller domen i Arbetsdomstolen i målet mellan fackförbundet Transport och renhållningsföretaget Liselott Lööf AB. Transportarbetarfacket har stämt LLAB för avtalsbrott i samband med förra årets anbud på sophantering i Stockholm.
– Domen i AD är principiellt viktig, säger Peder Murell, sop-åkare. Vinner Liselott Lööf AB så kan alla arbetsgivare strunta i ingångna avtal och försämra arbetarnas villkor. Det enda som avtalen skulle innebära är att arbetarna förbinder sig att inte strejka.
Sophanteringen i Stockholm är indelad i områden som i perioder går ut på anbud till olika renhållningsföretag. Om ett nytt företag tar över verksamheten fortsätter vanligtvis arbetarna som varit anställda hos det gamla företaget. Men i regel med nya anställningsvillkor.
Bjuder under varandra
– De olika sopföretagen i Stockholm konkurrerar om anbuden genom att bjuda under varandra, förklarar Peder Murell. Bilar och soppåsar kostar vad de kostar. Företagen får ner kostnaderna med sänkta löner och ökat arbetstempo.
Förra året vann ett och samma företag, Liselott Lööf AB, anbudet på sopområdet Östermalm. Trots att företaget redan hade kontrakt på området fick arbetarna säga upp sig och endast återkomma om de accepterade ett nytt lönesystem, lägre betalt och mer jobb.
– Det var då vi gick ut i vild strejk, fortsätter Peder Murell. Alla stans sopgubbar hängde på. Men det var inte bara arbetsgivarna som vi slogs mot. Det var lika mycket hela systemet med upphandlingar som vi tyckte, och fortfarande tycker, är fel.
I samband med strejken slängde Transport in sin stämningsansökan. Sopgubbarna på Östermalm skulle tappa flera tusen i månaden och Liselott Lööf AB ville dra ner på folk. Efter några dagar med växande sopberg backade företaget. Arbetarna återgick till jobbet.
– Vi vann mycket med strejken, tycker Peder Murell. Vi visade vår enighet och styrka. Våra viktigaste krav gick igenom. Vi fick behålla poängsystemet. Sen blev vi blåsta på en del lönegrejor, men de har vi successivt tagit igen under året som gått.
Upphandlingskarusell
Nu snurrar upphandlingskarusellen återigen. Sammanlagt 72 sopgubbar berörs då ett flertal områden i Stockholm är ute på anbud till 1 april. Arbetarna blir uppsagda och får söka jobb hos nya arbetsgivare på sina gamla arbetsplatser.
– Vi har nått en gräns där vi inte pallar mer, menar Peder Murell. Det är mycket snack om våra löner, men titta på vad vi gör. Jobbet är stentufft. Unga killar som kommer hit slutar efter ett halvår eftersom de har ont i ryggen.
Stockholms sopgubbar är vana att snacka ihop sig. Gemenskap och sammanhållning gör dem stridbara. Peder Murell tror på starka reaktioner om arbetsdomstolen går arbetarna emot på väsentliga punkter.
– Vi sitter inne med spetskompetens, avslutar han. Det är bara vi som kan våra respektive områden, vet vart alla nycklar går och kan alla koder. Vi kommer alltid att behövas. Soporna ökar, trots all källsortering.
JOHAN WIMAN
Proletären nr 3, 2009