Hoppa till huvudinnehåll
Av

Vild strejk på Opel I Tyskland

Sedan torsdagen den 14 oktober strejkar arbetare vid Opels fabrik i Bochum vilt med anledning av General Motors planer på att säga upp 12.000 arbetare. 30.000 demonstrerade på tisdagen.




När General Motors kungjorde att de tänker minska antalet anställda vid
sina fabriker i Europa från 63.000 till drygt 50.000 gick genast
arbetarna vid Opels fabrik i Bochum ut i en självständigt organiserad
vild strejk. De ville inte vänta på den fackligt utlysta och något
uddlösa tvåtimmarsstrejken tisdagen den 19 oktober utan ville
omedelbart visa med strejkvapnet vad man tyckte om General Motors
förödande planer.



Vild strejk

Redan morgonskiftet på torsdagen beslutade att lägga ner arbetet i två
timmar vid Verk II på Bochumfabriken. Sedan dagskiftet beslutade att
lägga ner arbetet från klockan 15.00 samma eftermiddag har inte en enda
bil tillverkats vid fabrikens tre olika verk. Arbetarna vägrar att
återgå till arbetet utan har sedan dess befunnit sig i vild strejk.



Ända sedan första arbetsnedläggelsen har man anordnat stormöten för att
gemensamt diskutera sin strategi. Varje skift har sedan dess lämnat
strejken vidare till nästkommande avlösande skift som med klar
majoritet har röstat för att fortsätta strejken. Bochum drabbas hårt av
General Motors nedläggningar och 4.000 arbetstillfällen kommer att
försvinna. Redan under 2005 kommer 3.000 personer att kastas ut i
arbetslösheten.



En protestresolution som antogs på torsdagen lyder:



"Vi, 120 församlade kollegor från skift B, protesterar å det skarpaste
mot planerna att lägga ner 12.000 arbetstillfällen i Europa och att
slakta löner och arbetstider. Till de som säger att det här eller ett
annat verk måste läggas ner, säger vi att 'du kommer att bränna
fingrarna'. General motors vill sanera sin ekonomi. Som vanligt lämnas
vi att blöda för att de ska få ökad avkastning. Sanering kallas det, de
unga skickas till arbetsförmedlingen medan resten tvingas slita ut sig
för att till sist skickas till läkaren. Vi uppmanar alla skift och verk
och kollegor från Karstadt och Volkswagen: Vi kämpar gemensamt tills
planerna är bortsopade - utan om och men!"



Argumentet, som en klar majoritet av arbetarna i fabriken ställde sig
bakom, var att hellre gå arbetslösa några veckor nu än att inte ha
något jobb alls om ett år. Det är mycket som står på spel för de tyska
arbetarna med arbetslöshet och hot om pressade löner och arbetsvillkor
för hela arbetarkollektivet. Strejken har ännu inte spridit sig till
fabriken i Rüsselsheim som också den kommer att drabbas med 4.000
uppsagda arbetare, men många utanför fabriken visar sitt stöd till de
strejkande. Bland annat har elever från yrkesskolan i Rüsselsheim
demonstrerat till stöd för Bochumarbetarna och flera
solidaritetshälsningar har framförts från kollegor i såväl Tyskland som
Sverige.



Den för strejkändamålet nyskapade tidningen Der Blitz, Blixten, som
delas ut till all personal, skriver bland annat: "Det är inte för
tidigt att kämpa, för om vi väntar ännu längre tror herrarna i Detroit
att de kan göra som de vill med oss. Vi låter dem inte föra oss likt
offerlamm till slakten." Arbetarna i Bochum hoppas mycket på liknande
aktioner från arbetarna i såväl Rüsselsheim som Trollhättan och på den
internationella arbetarsolidariteten.



Sammanhållning krävs

Det som behövs i dagsläget är sammanhållning arbetare emellan över
nationsgränserna för att gemensamt gå emot kapitalet och tvinga General
Motors att backa om nedskärningarna. Det har man gjort förut mot
General Motors när man med en gemensam protestdag den 25 januari 2001
tvingade dem att backa från beslutet att lägga ner en fabrik i Luton i
England.



Kampen mot General Motors idag kräver precis samma sammanhållning.



Under tisdagen inför den fackligt utlysta tvåtimmarsstrejken gick 30000
människor i Bochum ut på gatorna för att demonstrera mot
nedskärningarna. De som demonstrerar och de som strejkar vilt är
övertygade om att detta bara är början på slutet för hela
biltillverkningen i Bochum och att den tyska bilindustrin i stort
kommer att försämras markant framöver. Enda sättet att gå emot denna
utveckling är att utveckla protesterna med bland annat stödaktioner
från andra General Motorsfabriker och ställa krav på att behålla jobben
och den sociala tryggheten.



Jörgen Lundberg

Proletären 43, 2004