Barnläkaren Henry Ascher får pris:

– Det här betyder väldigt mycket, säger barnläkaren
Henry Ascher som har fått det första stipendiet till Claes Carlstens
minne. Stipendiet till minne av barnläkaren Claes Carlsten delas ut
till en person eller ett projekt som främjar arbete i hans anda, med
inriktning på barns och ungdomars hälsa. 



Barnläkaren Henry Ascher är glad och stolt över att ha blivit den
första mottagaren när Proletären träffar honom på hans arbetsplats, en
barnmottagning i Göteborg. Men i övrigt har veckan inte bjudit på många
ljuspunkter. Migrationsverket har polisanmält ett tiotal
flyktingfamiljer med apatiska barn för vanvård.



– Ibland undrar jag om det är jag eller världen som har blivit tokig. Men stipendiet ger mig kraft att fortsätta att ta strid.



”Jättefin motivering”

Henry Ascher får stipendiet till minne av Claes Carlsten ”för sitt
fleråriga engagerade arbete med utsatta barns, ungdomar och familjers
hälsa genom bland annat vård till gömda flyktingbarn och deras
familjer, arbete för barns rätt att utifrån FN:s barnkonvention bli
hörda och få inflytande i vården samt kunskaps- och opinionsbildande
arbete för att öka förståelsen för dessa gruppers situation”.



– Det är en jättefin motivering men samtidigt är den svår att ta emot
för att jag inte tycker att jag gör något särskilt. Jag gör bara det
jag ska.



Om kollegan Claes Carlsten har Henry Ascher desto fler positiva omdömen.



– Han var en stor förebild. Jag lärde känna honom redan under
studietiden. Han gjorde ett viktigt arbete på barnmottagningen i
Hammarkullen där resurser knöts samman för att ge varje barn stöd. Han
deltog i en namninsamling mot privatiseringarna av sjukvården och var
en radikal, alltid på de svagas sida. Han var försynt men ändå
respekterad.



– Det kändes bra att alla hade mig som första förslag oberoende av
varandra. Men det är också förpliktigande. Jag känner att jag inte
riktigt kan leva upp till den stora rocken.



Aldrig ångrat sig

Henry Ascher valde barnläkaryrket för att han hade en föreställning om
att det skulle vara roligt att arbeta med barn. En bidragande orsak var
även u-landsintresset som gjorde en inriktning på barn- och mödravård
naturlig.



– Jag fick också ett bra intryck av barnkursen på utbildningen. Det var en fin attityd till barn och föräldrar.

Han har heller aldrig ångrat sitt yrkesval.



– Man måste ha ett väldigt informellt förhållningssätt och vara kreativ
för att hitta olika lösningar. Det går aldrig rutin i arbetet och det
gillar jag.



Det var genom Rosengrenska, en mottagning för gömda flyktingar, som
Henry Ascher fick upp ögonen för flyktingbarnens situation. Sedan dess
har han varit en av flera eldsjälar i verksamheten och samtidigt drivit
opinionsarbete för att förbättra flyktingfamiljernas situation. Inte
minst i den senaste tidens politiska strider om flyktingpolitiken.



Flyktingfrågorna

Henry Ascher har som medlem i Kommunistiska Partiet ett allmänt
politiskt engagemang som han tror bidrar till intresset för
flyktingfrågorna.



– Men min egen bakgrund som barn till judiska flyktingar har också betydelse.



På 1980-talet arbetade Henry Ascher en tid i palestinska flyktingläger
i Libanon inom ramen för Kommunistiska Partiets samarbete med PFLP,
Mediciner till Libanon.



– Där fick jag kunskaper som är användbara i mötet med flyktingar i
Sverige, säger han. Det är erfarenheter som jag bär med mig och tänker
på dagligen.



Efter tjugo år på Sahlgrenska universitetssjukhuset arbetar Henry
Ascher nu på barnmottagningen i Gamlestaden i Göteborg. Dessutom
undervisar han på Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.



JENNY NYSTRÖM

jenny.nystrom@proletaren.se