Direktörer försöker dölja beskattningsbara förmögenheter

År 1997 beslutade riksdagen att företagares så kallade överlikviditet,
det vill säga tillgångar som inte anses behövas i bolagets utveckling –
en stor kassa helt enkelt, ska beskattas som privat förmögenhet. Förra
året beslöt Skatteverket i Stockholm att specialgranska företagare med
överlikviditet.



Man misstänkte att rika personer stoppade undan sina privata pengar i
bolag. Man kan nämligen undgå förmögenhetsskatt genom att lägga sina
pengar i bolag. Lagstiftningen gör skillnad mellan privat förmögenhet
och bolagets. Så kallat arbetande kapital är befriat från skatt, medan
kapital som inte används i näringsverksamheten ska skattas som
förmögenhet.



Tiotals miljarder kronor

Enligt rättsenheten på Skatteverket i Stockholm, som Proletären talat
med, har 150 företagare granskats. Av dessa upptaxerades 74 företagare
med sammanlagt över 250 miljoner kronor. Nästan hälften hade alltså en
så hög likviditet att den skulle beskattas som förmögenhet.



Hur många av landets 687.661 småföretagare (med upp till 50 anställda)
som gjort sig skyldiga till liknade brott finns det inga siffror på.
Det är bara Skatteverket i Stockholm och Skåne som hittills gjort en
sådan granskning av överlikviditeten i företagen.



Men att det rör sig om mycket pengar framgår med all tydlighet. Om bara
en (1) procent av småföretagarna döljer förmögenheter i bolag handlar
det om tiotals miljarder kronor, eller närmare bestämt 22.690.800.000
kronor om man utgår resultatet av granskningen i Stockholm.



Kampanjen ”Lex Uggla”

En av dem som blivit upptaxerade är artisten Magnus Uggla. Skatteverket
fastslog att 14,3 miljoner kronor av hans bolag Uggly Musics inte
används i näringsverksamheten och därför ska räknas som privat
förmögenhet och beskattas därefter.



Nu driver Dagens Industri en aggressiv kampanj mot Skatteverket under
rubriken ”Lex Uggla”. Givetvis har Svenskt Näringsliv, Dagens Nyheter
och företagare har hakat på. Även vänsterpartiets skatteexpert 
Per Rosengren anser att skatteverkets granskning av direktörernas
privata skattegömmor går för långt.

– Det är groteskt. Jag trodde att den tiden var förbi, säger han till
Dagens Industri den 22 september med anledning av att en företagare
förutom av att ha blivit upptaxerad också fått ett skattetillägg som
straff.

Skattebefriarlobbyn ylar om både det ena och det andra. DN skriver till
exempel på ledarsidan den 23/11 att detta ”slår mot jobb och tillväxt,
och skickar negativa signaler till alla som funderar på att starta och
driva en egen firma”.



Mer pengar åt de rika

Liberala Dagens Nyheter avslutar sedan med att om någon ”verkligen
brydde sig om småföretagarens vardag då skulle varken Lex Uggla eller
förmögenhetsskatten finnas”.



Och det är vad hela kampanjen går ut på, mer pengar åt de rika på fattigas bekostnad.



Förmögenhetsskatten ska väck och de cirka fem miljarder kronor som
staten får in på detta per år ska istället skiftas ut på alla andra som
får betala med nedskärningar i offentlig sektor och ökade punkskatter.

Hittills har regeringen avfärdat sådant resonemang. Men finansminister
Per Nuder har inte stängt dörren utan öppnat för att en förändring är
på väg. Troligtvis kommer att ske i samband med att regeringens
aviserade översyn av 1990 års skattereform ska sjösättas nästa höst.



Att sedan få en majoritet för ett borttagande av förmögenhetsskatten
lär inte bli något problem i riksdagen, till och med vänsterpartiet
skatteexpert är med på noterna och kräver att direktörer och rika inte
längre ska jagas av nitiska skattefogdar.



KENT HALDEBO

Proletären 48, 2005