Hoppa till huvudinnehåll
Av

Företagen tjänade 314.000 kr per anställd

2005 tjänade de svenska aktiebolagen 535 miljarder kronor. Det gör 314.700 kronor per anställd i ren vinst!



Tidningen Dagens Industri har gått igenom årsredovisningarna från alla Sveriges 200.000 aktiebolag. Hur någon efter det kan gnöla över det svenska företagsklimatet är obegripligt. Hjulen snurrar som aldrig förr och vinsterna slår alla rekord.

Så var fjolårets 535 miljarder kronor i vinst för AB Sverige 24 procent bättre än resultatet för 2004.

Smaka på det! Vinsterna ökade med 24 procent på ett enda år. Det gör en vinstökning med 60.720 kronor per anställd. Hade denna vinstökning istället gått till höjda löner så hade det givit 5.060 kronor mer i månaden till var och en.

Svenska industriarbetare har aldrig någonsin slitit ihop så mycket till aktieägarna som för närvarande. I genomsnitt handlar det som sagt om 314.700 kronor per anställd och år. Men då handlar det om vinst efter diverse avräkningar och efter det att de roffande direktörerna snott åt sig sitt i form av bonusprogram och fantasilöner, så det verkliga bidraget lär vara betydligt större.

I vart fall får en svensk industriarbetare idag bara betalt för mindre än hälften av sin arbetstid. Den resterande tiden arbetar han eller hon gratis som vinstmaximerare.

I topp i utsugningsligan ligger statliga LKAB. Varje gruvarbetare gav i fjol LKAB en vinst på 1.810.000 kronor. Enligt den amerikanska affärstidningen Forbes utgör detta ett närmast oslagbart världsrekord. Men också en lång rad andra svenska storföretag ligger i världstopp.

Ökade vinster
Enligt en undersökning som gjorts av tidningen Dagens Arbete (se tabell här intill) så ökade de svenska storföretagen mellan 1998 och 2005 sin vinst med 120.000 kronor per anställd och år. Man behöver inte vara något matematiskt snille för att räkna ut att detta hade givit 10.000 kronor mer i månaden till samtliga anställda, om vinstutrymmet istället hade använts till lika löneökningar åt alla. Eller 5.000 kronor mer i månaden om hälften av vinstutrymmet använts till löner. 

Givetvis måste en del av produktionsöverskottet avsättas till investeringar, annars förtvinar produktionen. Men dagens vinstnivåer avspeglar sig inte i ökade investeringar och fler jobb. Det är dessvärre tvärtom. 

Inga investeringar
Faktum är att Sverige så sent som 2004 intog en särklassig bottenplats i EU:s liga över bruttoinvesteringar i det sk näringslivet. De svenska bruttoinvesteringarna uppgick till katastrofalt låga 12,9 procent av BNP, att jämföra med topplandet Lettlands 25,8 procent och mittenlandet Danmarks 17,5 procent.

I fjol ökade investeringarna något, men trots rekordvinsterna finns Sverige fortfarande i bottenträsket. Rekordvinsterna används inte till investeringar, i vart fall inte till investeringar i Sverige.

Sak samma med jobben. Dagens Industris genomgång visar att aktiebolagens omsättning i fjol steg med 17 procent och vinsterna som sagt med 24 procent. Men antalet anställda ökade bara med 17.000 eller ynka 1 procent.

Omsättningsökningen fixas genom att de redan anställda tvingas jobba mer och vinstökningen genom att de inte får betalt för sitt merarbete.

Ett är klart. Snacket om att löneutrymmet är begränsat är bluff, är arbetsgivarpropaganda. Löneutrymmet är stort, närmast gigantiskt – det visas både av rekordvinsterna och av att svenska industriarbetare i lönehänseende sackat efter kollegerna i jämförbara länder.

Inte heller är det så att låga löner ger fler jobb, vilket borgarna och direktörerna i korus försöker lura i oss. Företagens egna siffror bevisar motsatsen.

Så här står frågan. Antingen höjs lönerna rejält. Vilket givetvis är utomordentligt bra för den enskilde löntagaren. Men det också är bra för samhället. Rejäla lönelyft ger ökade köpkraft och ökade skatteintäkter, vilket sätter fart i ekonomin. Eller så höjs de redan rekordstora vinsterna ytterligare. Vilket bevisligen inte ger vare sig större investeringar eller fler jobb.

Dags att ta igen
Det är den klassiska konflikten mellan arbete och kapital. Där det nu är hög tid för arbetet ta igen de förlorade åren. Och att i god tid kompensera sig för de försämringar som högerregeringen är i full färd med att genomdriva.

ANDERS CARLSSON
Proletären 44, 2006

• Kommunistiska Partiet drar igång en kampanj för rejäla lönelyft i den kommande avtalsrörelsen. Mer material hittar du på Kommunistiska Partiets hemsida, där du också kan beställa flygblad för utdelning på din arbetsplats.