Guantánamofånge utvisas från Sverige
Adil Hakimjan hölls oskyldigt fängslad i fem år av USA. Sedan dumpades han i Albanien. Efter att ha sökt asyl i Sverige, där hans syster bor, har migrationsverket beslutat att skicka tillbaks honom till Albanien, där han har uppehållstillstånd.
Men Albanien tillåter inte familjeåterförening, och Adil Hakimjans familj finns kvar i hemlandet Kina.
Som Proletären tidigare berättat har Adil Hakimjan suttit fängslad och blivit torterad i Kina för sitt politiska arbete för ett fritt Uigurien.
När han begav sig av för att söka arbete utomlands hamnade han av en slump i Afghanistan, där han befann sig ödesdagen 11 september 2001. När bomberna började falla över Afghanistan flydde han till Pakistan, där han togs till fånga av mänskor som ville sälja honom som Taliban till USA. Vid den tidpunkten betalade USA bra för talibaner, så många utlänningar i Pakistan blev kidnappade och såldes, trots att de inta alls var inblandade i kriget.
USA satte honom först i ett halvår i militärfängelse i Kandahar. Sedan i en liten bur på ett plan till koncentrationslägret på Guantanamo bay. Där satt han i fyra år innan han av amerikanska domare bedömdes vara oskyldig. Då dumpades han tillsammans med sju andra i samma situation i Albanien.
”Pinsamt tyst”
Till Sverige kom han för en människorättskonferens, men får alltså inte stanna.
Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter Thomas Hammarberg sade till Proletären i januari i år:
– Det är pinsamt tyst från Europas regeringar om det här. Om Guantánamo, om Abu Ghraib, om USA:s omdefinition av begreppet tortyr och om de hemliga fängelser som USA använder. Det är allvarliga brott mot folk- rätten och Sverige och Europa borde protestera, också när det är USA som begår dem.
Thomas Hammarberg har engagerat sig i fallet och kräver att Adil Hakimjan bör få asyl samt att Sverige bör protestera mot USA:s behandling av honom och kräva skadestånd.
Självfallet ska Hakimjan beviljas asyl. Att skicka tillbaka honom till Albanien, där USA dumpade honom men som han inte har någon anknytning till, är att ge efter för imperialismens diktat.
NILS LITTORIN
Proletären 28, 2008