Hoppa till huvudinnehåll
Av

Hälften av LO:s kvinnor jobbar deltid

Nästan hälften av LO:s kvinnliga medlemmar är deltidanställda. Det medför att deras redan usla löner blir ännu lägre, och i många fall till och med omöjliga att leva på. En tredjedel av de deltidsarbetande vill också arbeta mer.




Carolina Samuelson är en av alla deltidsarbetande
kvinnor. Hon arbetar som lokalvårdare 17 timmar per vecka, men nu ska
arbetstiden sänkas ytterligare.



- Nästan alla på min arbetsplats skulle vilja arbeta mer än vad de gör, berättar Carolina Samuelson i Malmö.



På städföretaget där hon jobbar har nästan ingen heltidsanställning.
Månadslönen för heltid är 14.300 kronor, så det blir inte mycket pengar
för en tjänst på 42,5 procent, som Carolina Samuelson själv har.



Många deltidsanställda

Caroline Samuelsson är inte ensam om sin situation. Tvärtom är hon en
ganska vanlig LO-kvinna. Bland LO:s kvinnliga medlemmar arbetade
nämligen 45 procent deltid 2004. År 2003 hade en av tre, av de 45
procenten som arbetade deltid då, en arbetstid som understeg 25 timmar.
De återstående två tredjedelarna jobbade mellan 25 och 34 timmar per
vecka. Bland LO-männen arbetade 9 procent deltid vid samma tid.



Frågan om det ofrivilliga deltidsarbetet är därför otroligt viktig för
kvinnorna i LO. Det har lett till att Kommunal ursprungligen krävde
förstärkt rätt till heltid i årets lönerörelse, och arbetslivsminister
Hans Karlsson gick för en månad sedan ut i media och lovade att alla
deltidsanställda, genom lagstiftning, ska få förstärkt rätt till heltid
före valet 2006.



Vad som händer med Kommunals krav och med Hans Karlssons löften vet vi ännu inte.



En förstärkt rätt till heltid skulle vara en välkommen förbättring för
alla som tvingas jobba deltid mot sin vilja, men även om det kravet
skulle drivas igenom finns det fortfarande många frågetecken.



Sämre ekonomi

Vi vet att deltidsanställningarna medför en sämre ekonomisk situation
för många kvinnor, än vad som annars hade varit fallet. De många
deltidsanställningarna bland Kommunals kvinnliga medlemmar resulterar
till exempel i att medellönen (i faktiska siffror, det vill säga inte
omräknad till heltid) var 12.527 förra året.



Antalet som arbetar deltid mot sin vilja har dessutom ökat de senaste
åren. 2003 arbetade 215.000 av arbetsmarknadsskäl mindre än vad de
skulle vilja göra. Av dessa var 155.000 kvinnor. Under första kvartalet
2004 ville nästan en tredjedel, 29 procent, av de deltidsanställda
LO-kvinnorna arbeta mer.



Men fortfarande svarar alltså över hälften av alla deltidsanställda nej
på frågan om de skulle vilja arbeta mer. Det finns givetvis rationella
skäl till det. Många deltidsanställda LO-kvinnor har helt enkelt så
tunga jobb att de inte orkar arbeta åtta timmar om dagen.



Camilla Borgarp arbetar exempelvis deltid på natten som undersköterska
i Göteborg. För henne skulle det inte hjälpa om rätten till heltid
förstärktes.



- Jag skulle inte börja jobba heltid ändå. Det fanns två
heltidstjänster förut, men ingen orkade jobba så mycket, så de togs
bort. Det går inte att jobba heltid med det nattarbete som vi har, det
är helt enkelt för tungt, berättar hon.



Mer hemarbete

Ett annat skäl till att deltidsanställda kvinnor inte vill arbeta
heltid är att de oftast har ett större ansvar för barnen och
hushållsarbetet än vad männen har.



- Det kan nog vara svårt för många kvinnor att kombinera heltidsarbete med familj och barn, tror Camilla Borgarp.



Detta resonemang får stöd från statistiken. När samboende får barn ökar
andelen deltidsarbetande kvinnor från 35 procent till 50 procent.
Däremot verkar inte männens arbetstider påverkas av om de har barn
eller inte.

Sex timmars arbetsdag



En förstärkt rätt till heltid skulle alltså vara en välkommen reform
för väldigt många kvinnor, men det skulle inte innebära en lösning för
alla dem som har så tunga jobb att de inte kan jobba heltid.



Men det finns krav på reformer som skulle underlätta situationen både
för de deltidsanställda som vill arbeta mer och för alla de kvinnor som
inte har någon möjlighet att gå upp till heltid. En sådan reform är att
införa sex timmars arbetsdag med bibehållen lön.



Det skulle vara en kollektiv lösning på problemet, eftersom den
innefattar alla. Sex timmars arbetsdag skulle dessutom minska
utslitningen bland vårdpersonal, städare, handelsanställda etcetera.



Men hittills är det bara Kommunistiska Partiet som aktivt driver frågan
och för fram kravet på sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Varken
fackförbunden eller något av riksdagspartierna vill ta tag i frågan,
trots att reformen har stort stöd. Detta upprör många deltidsanställda
kvinnor, däribland Nakita Vazic som i intervjun nedan berättar om hur
det är att tvingas arbeta på flera olika jobb, eftersom deltidslönen
inte räcker.



Lisa Engström

Proletären 15, 2005