Hoppa till huvudinnehåll
Av

”Fotboll är min passion”

Tidigare en av världens bästa fotbollsspelare. Idag en av världens bästa tränare. Med 71 mål i 146 A-landslagskamper, fyra EM-medaljer och VM-brons samt OS guld som förbundskapten för USA:s damlandslag är Pia Sundhage legendarisk.



– Fotboll är min passion, säger Pia Sundhage med en sådan övertygelse att det är omöjligt att undgå det genuina engagemanget för sporten.

Men det är inte bara fotboll som engagerar denna fotbollsgigant. Pia Sundhage drar sig inte för att tala om att det behövs ”en feministisk revolution”, och att hon står till vänster i politiken kan knappast undgå någon.

Om inte annat stod det klart efter att hon tackat nej till en inbjudan att äta middag med USA:s dåvarande president Bush efter USA:s OS-seger 2008.

Denna grundläggande livshållning skiner igenom i Pia Sundhages roll som tränare och för-bundskapten. Visst talar hon om de enskilda spelarnas unika förmågor, men hon håller envetet fast vid att laget och kollektivet måste stå i fokus.

– Att ingå i ett lag är att göra något tillsammans och lära sig ta hänsyn. Det är nog så viktigt i samhället i dag. Efter 1980-talets våg av satsa-på-dig-själv och alla ekonomiska kriser är det lätt att bli negativ. Men lag-idrotten visar kollektivets styrka, säger Pia Sundhage.

Pia Sundhage är i Sverige på tillfälligt besök från jobbet som förbundskapten i USA. Hon bor numer i Los Angeles där USA:s damlandslag har sin bas.

Vi träffar Pia Sundhage i idrottsklubben Proletären FF:s klubbhus i Göteborg. PFF har bjudit in henne för att hon ska tala om sina erfarenheter som spelare och ledare. PFF och Pia Sundhage har hållit kontakten sedan mitten av 1980-talet, då hon sjöng och spelade på en loppmarknad till förmån för klubben.

Sången och musiken är också något hon har hållit fast vid sedan dess, och det har visat sig vara användbart.

*
När Pia Sundhage talar är det lätt att förstå varför spelarna i USA:s landslag uppskattar henne så mycket. Hon är inspirerande och engagerande. Detta är en av nycklarna till hennes framgång som förbundskapten.

– Min passion för det jag håller på med smittar av sig. Då kan man ta sig förbi hinder, säger Pia Sundhage.

Och det har hon också själv gjort.

Pia Sundhage föddes 1960 i den lilla byn Marbäck med knappt 500 invånare i Ulricehamns kommun. På den tiden spelade inte tjejer fotboll. Det var inget att diskutera. Därför fick Pia vid sex års ålder bli ”Pelle” och spela i pojklaget. Det höll i tre år, sedan avslöjades hon.

När Pia Sundhage var 11 år tog hon plats i Ulricehamns damlag. Sedan gick det snabbt. Vid 15 års ålder debuterade hon i landslaget i en match mot England.

Resten är fotbollshistoria.

– Hade jag stannat vid varje hinder i denna mansdominerande värld hade jag inte varit där jag är idag, säger hon och ler.

Kanske beror hennes styrka och förmåga att kämpa sig framåt delvis på hennes uppväxt. Pia Sundhage föddes i en arbetarfamilj med fem syskon. Hennes mamma var servitris och pappan busschaufför.

Familjen var ett lag, i det lilla. Det gällde att hjälpas åt. Detta tog Pia Sundhage med sig till sportens värld.

Först bidrog lagkänslan till att hon blev flerfaldig skyttedrottning i allsvenskan. Idag genomsyrar den hennes arbete som tränare. Pia Sundhage har till och med ett motto som uttrycker kärnan i denna insikt: Vi är varandras miljö och vi gör varandra bra.

– Fotboll är en lagidrott. Vi gör inget själva, understryker hon.

Att tänka positivt är en annan viktig del i Pia Sundhages tränarfilosofi.

– Det krävs sju positiva uttalanden för att väga upp ett negativt, säger hon.

Därför låter Pia Sundhage aldrig USA:s landslag se målen de släpper in eller felpassningarna som görs när matchen gås igenom i storgrupp. Istället tittar de på målen de själva lägger, och innan en spelare begår ett misstag stannas videon. ”Vad tycker ni borde hände nu, hur borde hon spela?” frågar hon laget.

– När fel ska analyseras talar jag till spelarnas logiska förmåga. Men när vi diskuterar sådant som är rätt handlar det om magkänsla och att skapa en positiv stämning, förklarar hon.

*
Det var 2007 Pia Sundhage tillträdde som USA:s förbundskapten. Målet stod klart. ”I see Gold”, sade den amerikanske förbundsordföranden och pressen var stenhård.

Läget var inte helt enkelt. USA:s damlag bestod visserligen av spelare i världsklass, men interna stridigheter hade blossat upp i laget. Pia Sundhage hanterade situationen på sitt eget sätt.

När hon träffade amerikanskorna så försökte hon varken beskriva sig själv, eller förklara nya spelupplägg.

Nej, när hon för första gången stod framför de personer som tillsammans skulle nå drömmålet och ta guld om ett år så sjöng hon helt sonika Bod Dylans ”The times they are a-changin’”.

– Jag ville överraska dem och se till att de är medvetna här och nu. Vi måste våga bjuda på oss själva, göra fel och pröva nya saker, förklarar hon.

Tilltaget gick hem i laget. Efter många samtal och mycket arbete som bygger på att alla ska känna sig respekterade började också konflikterna att lägga sig.

– Alla vill bli sedda. Såväl lagets stjärna som den som har misslyckats. Jag har varit arbetslös en gång. Det var förjävligt. Det var ingen som brydde sig om jag gick upp ur sängen eller inte, berättar Pia Sundhage.

Pia Sundhage tror på människans förmåga och på att alla vill göra rätt. Att coacha ett lag handlar för henne inte om att bygga eller upprätthålla hierarkier, utan om att få spelarna att coacha varandra.

– Jag har inga svar, men tillsammans i laget kan vi hitta svaren. Min roll som tränare är att ställa rätt frågor.

*
Ibland ställs fel frågor. En journalist frågade för en tid sedan: ”När blir Pia Sundhage mogen att ta ett herrlag”. Han borde ha formulerat problemet på ett annat sätt, menar Pia Sundhage.

– Frågan är när herrfotbollen blir mogen för att ha en kvinnlig ledare.

Hon är övertygad om att det skulle bli ett ”himla liv” om en kvinna sattes att träna ett herrlag på elitnivå. Men det finns önskemål från flera håll att Pia Sundhage ska ge sig in i elden.

När herrlandslaget stod utan förbundskapten efter att Lars Lagerbäck lämnat posten i oktober i år var Pia Sundhage ett av namnen som nämndes. ”Fanns det någon rättvisa, stavas ett av de hetaste namnen till ny förbundskapten i fotboll Pia Sundhage”, skrev Åsa Linderborg och DN:s sport-journalist Johan Esk utnämnde Sundhage och Svennis till sina favoriter.

Nu var det aldrig aktuellt att ta över efter Lagerbäck, eftersom Pia Sundhages kontrakt med USA:s damlandslag gäller till 2012. Men hade hon fått frågan när det passade henne bättre hade Pia Sundhage definitivt funderat över vad det skulle innebära att tacka ja, berättar hon.

– Hade jag fått frågan för tio år sedan om jag ville träna ett herrlag på elitnivå hade jag garanterat tackat ja, men då fanns det inte heller samma möjligheter att arbeta heltid inom damfotbollen som det finns idag. Herrfotbollen har också flera nackdelar, som problem med en våldsam publik och svårigheter att få kontinuitet i laget eftersom spelare köps ut och flyttas.

Vissa hävdar att Pia Sundhage, som inte har tränat herrlag på elitnivå, inte har kompetens för detta. Men samma personer höjer inte på ögonbrynen när manliga tränare som bara har tränat herrlag plötsligt börjar träna damlag på elitnivå.

Pia Sundhage själv skrattar lite när frågan om kompetens kommer på tal, men hon poängterar att det finns såväl likheter som skillnader mellan dam- och herrfotboll.

– Skillnaderna handlar inte minst om pengar. Alla killar är heltidsproffs, säger hon.

En annan stor skillnad är vilken status lagen har. Pia Sundhage berättar att det amerikanska fotbollsförbundets högsta önskan fortfarande är att herrlaget ska ta en medalj i ett mästerskap. Även om damlaget skulle vinna guld i kommande VM och OS så smäller det inte lika högt.

– Det är så otroligt frustrerande. Många människor kan prata om allas lika värde och rättigheter och om klass, men de pratar inte alls med samma entusiasm om jämställdhet, säger hon.

*
Pia Sundhage har åstadkommit mer än de flesta inom fotbollen. Men målsättningarna de kommande åren är redan klara.

– Målet är VM guld 2011 och OS guld 2012. Sedan kommer jag hem till Sverige, säger hon.
Kanske är det Sveriges regnblöta och blåsiga klimat som lockar. Kanske är det sambon Marie och katten hemma i Örebro. Oavsett vilket är ett säkert: När Pia Sundhage flyttar hem kan hela Fotbollssverige glädjas.

Tills dess kan vi se framemot Pia Sundhages bok ”Spela på bästa fot” som ges ut i mars 2010.

LISA ENGSTRÖM
Proletärens helgbilaga