Hoppa till huvudinnehåll

Felmeddelande

  • Notice: Undefined index: field_byline i include() (rad 152 av /var/www/proletaren/sites/all/themes/proletaren/templates/node/node--article--full.tpl.php).
  • Warning: Invalid argument supplied for foreach() i include() (rad 152 av /var/www/proletaren/sites/all/themes/proletaren/templates/node/node--article--full.tpl.php).

Kriminaliseringen av sexköp har minskat prostitutionen

Den unika svenska lagen som kriminaliserar köp av sexuella tjänster har bidragit till att minska prostitutionen i Sverige. Det visar en statlig utredning drygt tio år efter att lagen trädde i kraft.


2008 gav regeringen justitiekanslern Anna Skarhed i uppdrag att utvärdera den då nästan tio år gamla lagen som kriminaliserar köp av sexuella tjänster. Utredarens betänkande offentliggjordes i början av juli i år och resultatet är överraskande positivt.

Förslaget att kriminalisera sexköp i Sverige kom ursprungligen från den socialdemokratiska regeringens kvinnofridsproposition i mitten av 1990-talet och innebar en betydande perspektivförskjutning i synen på prostitution.

För första gången i historien togs ett avgörande steg för att lägga skulden för sexhandeln där den hör hemma, nämligen hos köparen, och Sverige blev först i världen med en lag som förbjuder köp av sex utan att även kriminalisera prostitutionen.

Samtidigt valde flera europeiska länder, däribland Tyskland, en helt annan väg och i dessa länder legaliserades sexhandeln. Staten öppnade egna bordeller och kvinnorna i prostitution fick ta del av socialförsäkringssystemen.

Av givna orsaker är det en svår uppgift att överblicka prostitutionens utbredning. Utredaren säger sig ändå kunna slå fast att gatuprostitutionen har halverats i Sverige sedan lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster infördes, medan det i både Danmark och Norge har skett en kraftig ökning under samma tidsperiod.

Motståndare till kriminalisering av sexköp har ofta menat att ett förbud bara innebär att prostitutionen flyttar från gatan ut på Internet, men även här kan utredaren lämna positiva besked.

De senaste fem åren har prostitutionen på Internet ökat i de nordiska länderna, men omfattningen är större i grannländerna och det finns ingenting som tyder på att det skulle ha skett en större ökning i Sverige på grund av lagstiftningen.

Det finns heller ingenting som tyder på att de kvinnor som tidigare har utnyttjats i gatuprostitutionen numera finns i inomhusprostitution på tex sexklubbar eller i restaurangmiljö.

Utredaren kan därför slå fast att kriminaliseringen av sexköp har visat sig vara verksam i kampen mot prostitutionen.

Enligt Rikskriminalpolisen är det dessutom så att förbudet fungerar som en barriär mot människohandlare som överväger att etablera sig i Sverige.

Människohandel för sexuella ändamål är en av de mest vinstbringande formerna av internationell organiserad brottslighet och kvinnor utnyttjas under de mest brutala omständigheter. Denna aspekt av lagstiftningen är därför kanske den mest avgörande.

I utredningens uppdrag ingick även att undersöka stödet för lagstiftningen bland allmänheten. Ett syfte med lagstiftningen var att markera samhällets inställning till sexhandeln och det visar sig att lagen har haft en normerande funktion i form av en attitydförändring till sexköp som inte går att se i våra grannländer Danmark och Norge. Mer än 70 procent av svenskarna är positiva till förbudet.

För de män som köper sex har förbudet inneburit en minskad efterfrågan och andelen män som uppger att de vid något tillfälle har köpt sex har minskat i Sverige.

Däremot är antalet lagförda sexköpare något av ett misslyckande. På grund av brottets låga straffvärde är sexköp inte prioriterat hos polisen som själva uppger att många fler sexköpare skulle kunna lagföras om brottet prioriterades. I praktiken leder 85 procent av lagföringarna för enstaka sexköp endast till 50 dagsböter.

Utredaren föreslår därför att straffmaximum för sexköp ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Hon påpekar också att lagstiftningen måste komp- letteras med socialt arbete för att förebygga prostitution, bland annat i form av stödinsatser för ungdomar som riskerar att hamna i prostitution.

Något som saknas i utredningen är de sexköpande männen. Utredaren slår själv fast att köparna, trots den uttalade politiska viljan att byta fokus, fortfarande är ganska osynliga.

Nästa steg i kampen mot prostitutionen är kanske att på allvar sätta strålkastarljuset på männens sexualitet. Och varför är det förebyggande sociala arbetet så fokuserat på att förhindra flickors inträde i prostitution, när den helt avgörande frågan är hur pojkarna lär sig att det är okej att köpa sig tillträde till en annan människas kropp?

Jenny Tedjeza
Proletären nr 28, 2010