Rosengrenska tio år

– Sjukvård är en mänsklig rättighet och inte en medborgerlig. Vikten av att slå fast detta har blivit allt mer tydlig för oss under de tio åren vi arbetat med frågan, säger sjuksköterskan Anne Sjögren som var med och startade Rosengrenska stiftelsen 1998.

På den tiden var de gömda en osynlig grupp i samhället. Ingen visste vilket enormt vårdbehov som fanns. När Rosengrenska startade sin verksamhet öppnade sig en ny värld för de engagerade i nätverket.

– Redan när vi drog igång slog vi fast de tre målsättningar som vi fortfarande håller fast vid. Ett av målen är att vi ska avskaffa oss själva – sjukvård borde inte behöva lita till ideella krafter. 1998 hade vi också en naiv förhoppning att vi skulle kunna lägga ned verksamheten ganska snabbt, berättar läkaren Henry Ascher som liksom Anne Sjögren varit med från början.

Diskriminerande
I dag, tio år senare, är behovet av Rosengenskas arbete fortfarande enormt. Men förändringar har skett. Bland annat har asylsökande barn och gömda barn fått lika rätt till sjukvård. Men för vuxna är situationen fortsatt dyster.

Asylsökande över 18 år har rätt till akut vård, mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Gömda har bara rätt till akut vård om de kan betala fullt pris. En vanlig förlossning kostar över 20000 kronor och ett brutet ben 63000. Dessutom är många rädda för att vårdpersonalen ska kontakta polisen, och därför vågar de inte ens ta sig till ett sjukhus.

Det var i mars i år som lagen som reglerar rätten till vård röstades igenom i riksdagen, trots massiva protester. Lagen utelämnar nämligen helt de gömda, och asylsökande nekas även fortsatt vård på lika villkor. Därmed har diskrimineringen blivit en del av svensk lagstiftning.

– Vi möter personer från till exempel Iran som har sökt asyl i Sverige, som skickats hem och ännu en gång utsatts för tortyr och som nu återigen söker asyl. De får ingen psykisk hjälp, om de inte håller på att ta livet av sig, för då betraktas de som akutfall. Men ingen tar emot asylsökande som håller på att gå under av ångest, säger Anne Sjögren.

Rosengrenska försöker få politikerna att förstå att sjukvård måste skiljas från myndighetsutövning. Oavsett vilken asylpolitik som bedrivs så ska alla ha lika rätt till vård. Det är en grundläggande princip i ett humanistiskt samhälle.

Farliga signaler
Samtidigt som den nya sjukvårdslagen som reglerar asylsökandes rätt till vård antogs så lovade regeringen att tillsätta en utredning som ska se över gömdas rätt till vård. Men regeringen har fortfarande inte lyckats presentera ett utredningsdirektiv, och det är uppenbart att högern är splittrad i frågan.

– Om politikerna tar beslut att gömda inte ska ges sjukvård på samma villkor som andra människor så ger det otroligt farliga signaler. Vad är det då som säger att staten överhuvudtaget har ansvar för att ge sjukvård?

– Jag hörde en Sverigedemokrat som menade att gömda ska nekas vård eftersom de inte har betalat skatt. Men är det bara den som betalat skatt som ska ges vård? Det resonemanget leder till väldigt farliga konsekvenser, säger Anne Sjögren.

Oviljan att ge gömda lika rätt till vård bygger inte på ekonomiska motiv. Flera undersökningar visar att det till och med lönar sig att ge alla lika rätt till vård, eftersom människor då söker vård i tid, och dyr akutvård kan undvikas.

– Det är politiska motiv som ligger bakom diskrimineringen. Det finns ett intresse av en restriktiv flyktingpolitik från högsta politiska nivå. Billström och regeringen vill inte ha flyktingar i Sverige, de vill ha arbetskraftsimport. Jag har aldrig ens hört Billström tala om asylpolitik, han pratar bara om migration, säger Henry Ascher.

– Mänskligt lidande används för att tvinga ut människor ur Sverige, tillägger Anne Sjögren.

I dag utgör de gömda, eller de papperslösa som de också kallas, en heterogen grupp i samhället. Flyktingar som fått avslag på sin asylansökan och gått under jord, personer som kommit till Sverige för att arbeta och aldrig sökt asyl och människor som flytt från krig men ändå inte sökt asyl eftersom de anser att det är lönlöst benämns som papperslösa. De har allihop en utsatt position i Sverige, men de gömda flyktingarna är de allra mest utsatta.

Traumatiserade
– De är mycket mer traumatiserade och rädda för att bli upptäckta. För dem kan det handla om liv eller död, säger Henry Ascher..
Deras utsatta position har också uppmärksammats mer i media de senaste åren, inte minst tack vare Rosengrenskas arbete.

– Jag hoppas på en förändring. Frågan har verkligen vuxit, inte minst genom Rätt till vård-initiativet som samlat en mängd organisationer, säger Anne Sjögren.

– Det är också otroligt glädjande att det ska hållas Rätt till vård-festivaler i Stockholm och Göteborg. Det är ett mått på att allt fler har engagerat sig. Vi upplever ett otroligt stöd för Rosengrenskas arbete, och det är också därför vi orkar jobba vidare, säger Henry Ascher.

LISA ENGSTRÖM
Proletären 47, 2008

• Rosengenska stiftelsens postgironummer: 46 21 54-6