"Samhället måste ta ansvar för byggandet"

– På mitt jobb har det varit en del uppsägningar, säger Jens Hardewall
som jobbar på Skanska Elektro. Det är så att alla de stora firmorna har
sagt upp här i Malmö under det senaste året. Det handlar om 25 av 85,
vilket är ganska mycket.

– Det står praktiskt taget still med stora nybyggnationer. Det enda som fortfarande byggs nu är Citytunneln, och det går ju inte riktigt att stoppa, fyller Karl Strandberg i, som också är elektriker.

Citytunneln är ett stort infrastrukturprojekt som ska förbinda Malmös central med Öresundsbron, och även andra delar runt Malmö.
Våg av uppsägningar

Bland annat Citytunneln har gjort att Malmö ändå är det bästa stället att bo och arbeta på som byggnadsarbetare.

– Det har ju göra med infrastruktursatsningar som Citytunneln, som inte går att stoppa, utan måste genomföras. Hur det blir när det är klart får vi se, säger Karl Strandberg.

– Det var en våg av uppsägningar i början av året på min firma, de har sagt upp 10 procent av de anställda. Nu har vi faktiskt mycket arbete, och det skulle gå att anställa igen, men företaget använder krisen för att rationalisera också, fortsätter han.

• Du menar att kristrenden redan har vänt?
– Nej, det tror jag inte, men i och med krisen så är det många företag som får banta verksamheten eller helt lägga ned, och de tvingas byta lokaler och då kommer vi in, förklarar Karl Strandberg. Men det är ju inte stora jobb, eller nybyggnationer, utan som sagt småjobb som en del renoveringar.

Påverkar utbildningen
Gustav Karlsson har precis flyttat ner till Malmö för att påbörja en snickeriutbildning på Komvux.  Han arbetade tidigare som ställningsbyggare i Göteborg, och ville gå vidare till snickaryrket, men det fanns ingen eftergymnasial snickarutbildning i Göteborg.

– Det har väl också att göra med krisen, resonerar Gustav Karlsson. Det finns nästan inga snickarjobb i Göteborg.

Gustav Karlsson beskriver situationen som värre i Göteborg än i Malmö, och berättar att det företag han jobbade på hade tur, och kunde fortsätta verksamheten när den ekonomiska krisen slog till.

– Men vi hörde ju om många andra ställningsbyggnadsfirmor som helt gick i konkurs, säger Gustav Karlsson.  

De tre byggnadsarbetarna börjar diskutera de byggnadsarbetare som nu går utbildning, och vilken arbetsmarknad de egentligen kommer att möta när de går ut.

– Våra lärare har pratat om hur svårt det är att hitta praktikplatser, men hittills har alla av oss fått en arbetsplats att gå till när praktiken ska starta, säger Gustav Karlsson.

Diskussionen går vidare till vilka sorts byggjobb de har utfört de senaste åren.

– Bostadsbyggandet har ju gått ner kraftigt, vilket är helt sjukt, säger Jens Hardewall. Även när byggandet stod på topp för några år sedan så byggde vi mest köpcenter och sådant.

De församlade byggarbetarna nämner Entré som är stort nytt köpcenter som öppnade i mars i Malmö. Det rymmer över 60 butiker och även biosalonger, gym och restauranger.

 Det behövs verkligen inte, känns bara destruktivt. Affärer finns ju i överflöd, konstaterar Karl Strandberg. Det är redan nu en överetablering.

Det stora behovet av bostäder märks över hela landet, och Malmö är inget undantag. Gustav Karlsson som nyss har flyttat till Malmö, har tvingats flytta tre gånger under den korta tid han har varit här.

– Just nu bor jag i andrahand hos en kompis, medan jag letar efter en lägenhet, berättar Gustav Karlsson.

– Det känns som man måste ha tur eller kontakter för att snabbt kunna hitta en lägenhet, lägger Jens Hardewall till. Det blir ju skevt när befolkningen hela tiden ökar, men när det inte byggs någonting.

I Malmö har det gått så långt att kommunen gått ut i lokalpressen och uppmanat folk att hyra ut rum i andra hand till studenter. I Lund har vissa studenter tvingats tälta till en början eller bo på vandrarhem.

Dessutom finns det stora behov av renoveringar.

– Det man direkt tänker på är Herrgården i Rosengård där renoveringsbehovet är enormt, ja det gäller väl egentligen alla 1970-tals hus som byggdes under miljonprogrammets dagar, säger Jens Hardewall.

– Byggs det något så är det väl bostadsrätter, eftersom byggföretagen kan få tillbaka på satsat kapital snabbt. Hyresrätter tar det ju längre tid för, säger Gustav Karlsson.

Dyra bostadsrätter
Samtidigt fortsätter bostadsrätter att öka i pris, och är allt svårare för vanligt folk att ha råd med. Sett över hela landet har bopriserna stigit med två procent den senaste månaden.

Villor i Malmö med omnejd har ökat mest, sex procent sedan augusti. Bostadsrätterna i Malmö steg en procent under samma period, lägre än de övriga storstadsregionerna, Göteborg och Stockholm, skriver Sydsvenskan 13 oktober.

Samtalet kommer in på vad som måste göras åt byggkrisen, och vi resonerar om regeringens ROT-avdrag. Karl Strandberg menar att det faktiskt har fått motsatt effekt.

– Jag snackade med en låssmed för ett tag sedan, och han sa att han inte tar jobb med ROT-avdrag. Det ligger ju på hantverkarna att först begära ett lägre pris, och sedan ansöka om avdrag, vilket innebär en jävla massa krångel, och det är inte säkert man får igenom avdraget.

• Hur skulle ni vilja se bostadspolitiken?
– Det som är mest logiskt är att staten satsar byggandet där det finns mest behov, och det är ju billiga och vettiga bostäder, och att det genomförs renoveringar av det som behövs. Men det är väl mycket att hoppas på från den här regeringen, säger Jens Hardewall.

– Det har ju visat sig att byggandet inte sköter sig självt, säger Karl Strandberg. Staten måste gå och styra vad som ska byggas och göra det med riktiga skattesubventioner.

– Vad det gäller de kommunala bostadsbolagen, som MKB här i Malmö, är det ju bara att ge dem i uppdrag att bygga bostäder. Vi behöver ju också ett riktigt ROT-program som riktar sig generellt.

– Ja, det ROT-avdrag vi har nu är ju helt individualiserat, och det ska ju rikta sig till bostadsbolagen och byggföretagen, flikar Gustav Karlsson. Görs inget så byggs ju bara för vinsten, och då tjänar byggföretagen mer på bostadsrätter och de får sitt satsade kapital tillbaka snabbare.

Rörelse underifrån
Alla tre är överens om att det inte kommer att hända av sig självt, och det krävs en rörelse underifrån för att tvinga politikerna till handling.

– Tyvärr finns ingen kampstämning. Facket är ju den organisation som finns och skulle kunna göra något, men det händer ingenting där. De hade haft möjlighet att elda under en stämning. Istället konstaterar de att läget ser mörkt ut, och gör ingenting, säger Karl Strandberg.
Reaktion från arbetare

Jens Hardewall berättar om ett möte med facket där krisen skulle behandlas, och där fackrepresentanterna beskrev det som att situationen var skapad av några enskilda människor i USA, utan någon kritik av systemet här i Sverige, och ingen uppmaning till handling. 

– På kort sikt ser det väl dystert ut, och det kommer nog inte komma så mycket protester. Men det finns en bortre gräns för vad folk tål. Jag tror att det kommer komma någon slags reaktion från arbetarna, säger Karl Strandberg.

PÄR JOHANSSON
Proletären nr 43, 2009