Sorteringsskola: Så ska högern stoppa arbetarbarnen

– Det kommer bli mycket svårare för våra elever att komma in på högskolan, säger Björn Boring som är lärare på kommunala vuxenskolan i Mölndal.

Utbildningssystemet i Sverige håller på att förändras i grunden. En lika skola för alla byts mot skilda studievägar för framtidens arbetare och makthavare. Reformism och klassamarbetstanke omvandlas till elitsatsningar åt överklassen och b-skola åt arbetarklassen.

Den här förändringen är tydlig i hela högerregeringens skolpolitik, och den präglar de nya antagningsreglerna till högskolan som ska träda i kraft 2010.

– Man ska bara få en chans i framtiden. Det är en del av regeringens ideologi, säger Björn Boring.

Allvarliga konsekvenser
Det var den socialdemokratiska regeringen som påbörjade arbetet med att ändra antagningsreglerna till högskolan. Högerregeringen satte sedan sin prägel på förändringarna, och förra året togs beslutet i riksdagen om hur antagningen ska se ut i framtiden. S, v och mp reserverade sig mot beslutet.

Det är framförallt två förändringar i de nya reglerna som kommer att få allvarliga konsekvenser; införandet av meritpoäng och nya urvalsgrupper (se faktarutor nedan).

Meritpoäng
Tidigt i livet måste eleverna bestämma vilket yrke de vill ha, och göra rätt val utefter detta. För att till exempel få maximala meritpoäng i moderna språk krävs det att eleven gör sitt val av språk redan inför sjätte klass, och sedan följer detta under hela gymnasietiden.

Det gäller sedan att välja rätt gymnasieprogram. Den som någon gång senare i livet vill läsa på högskolan bör välja ett naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt program, eftersom de automatiskt ger fler meritpoäng.

Regeringen vill omvandla framtidens elever till kalkylerande taktiker, men det är inte lätt att orientera sig mot det maximala meritvärdet. Flera remissinstanser har kritiserat de nya reglerna för att de kräver en väldig framförhållning från elevens sida.

Barn till arbetare är de stora förlorarna i det nya systemet. De med arbetarbakgrund som väljer att läsa vidare på högskolan gör ofta detta i ett senare skede i livet, kanske efter att ha varit ute på arbetsmarknaden ett tag. Men då finns det inte längre några möjligheter att skaffa meritpoäng eller välja ”rätt” gymnasieprogram.

Barn med arbetarbakgrund missgynnas också av att ämnen på studieförberedande program värderas högt i det nya systemet. Kurser från yrkesförberedande program ger däremot i väldigt liten utsträckning meritpoäng.

Detta har bland andra Luleå Tekniska Universitet reagerat på, eftersom de menar att ”vissa av gymnasiets yrkesinriktade program ger en bra bas för fortsatta universitetsstudier”.

Andra remissinstanser påpekar att upphöjandet av enstaka ämnen försvårar universitetets arbete med att bredda rekryteringen till högskolan. I framtiden kommer ännu färre från arbetarklasshem ha möjlighet att studera vidare.

Införandet av meritpoäng förstärker på så vis skolans klassorterande funktion. Den utvecklingen bekräftas av den andra stora förändringen av antagningsreglerna; de ändrade urvalsgrupperna som gör det svårare för dem som läst på komvux att komma in på högskolan.

Nya urvalsgrupper
Den kommunala vuxenutbildningen, komvux, ger dem som inte lyckats nå allmän högskolebehörighet på gymnasiet en möjlighet att komma igen. Genom studier på komvux har både unga och äldre kunnat komplettera sina betyg. Det kan öka möjligheterna till jobb, eller leda till vidare studier på högskolan.

– De som läser hos oss är vanligt folk, arbetare. Komvux ger dem en andra chans, säger Björn Boring.

Nu gör regeringen det svårare för dem som kompletterat sina betyg på komvux att komma in på högskolan, genom att gynna dem som inhämtat hela sin utbildning i den vanliga gymnasieskolan.

– Det är många saker som händer samtidigt nu. Samtidigt som antagningsreglerna till högskolan ändras så att våra elever får det svårare att komma in så får komvux minskade resurser. Det innebär att vi måste dra ner på antalet lektionstimmar. Vi har redan halverat antalet lektionstimmar per kurs, säger Björn Boring.

Elever slås ut
På så vis slås svagare elever ut, antingen redan under komvuxstudierna, eller i antagningen till högskolan.

Regeringen motiverar de nya urvalsgrupperna med att de vill stoppa den betygsinflation som uppstått genom att en del läser upp och toppar sina betyg på komvux, vilket i sin tur leder till att det blir ännu svårare att komma in på attraktiva utbildningar. Men i den nya urvalsgruppen ska de som läst upp sina betyg samsas med dem som har behörighetskompletterat sina betyg.

Konsekvensen blir att de som av olika skäl inte har lyckats med sina gymnasiestudier kommer att missgynnas i hela utbildningssystemet.

Arbetarbarn missgynnas
– När man målar upp hela bilden, med förändringarna i grundskolan, den nya gymnasiereformen, neddragningarna inom komvux och de nya antagningsreglerna till högskolan, så ser man vad det handlar om. Duktiga elever med studietraditioner hemifrån gynnas och arbetarklassens barn missgynnas, säger Björn Boring som ser tillbaka på sitt eget liv.

– Hade jag bara fått en chans hade jag aldrig blivit lärare, konstaterar han.

LISA ENGSTRÖM
Proletären 16, 2008


Samtliga förändringar
Regeringen genomför ett flertal förändringar i antagningsreglerna. De nya reglerna ska träda i kraft 2010. Här beskrivs de i korthet, nedan behandlas två av förändringarna närmre.

• Godkänt i kärnämnena krävs för grundläggande behörighet till högskolan. Det innebär bland annat att det inte längre går att söka till högskolan efter att ha gått reducerat program.

• Områdesbehörigheter ersätter dagens standardbehörigheter. Områdesbehörigheterna består dels av kurser som behövs för särskild behörighet för en viss utbildning, dels av kurser som ger extra meritpoäng vid urval. Meritpoängen från gymnasiet är alltså olika värdefulla i ansökan till olika högskolekurser.

• Vissa gymnasiekurser ger meritpoäng (se ovan).

• Redan inför antagningen höstterminen 2008 togs 25:4 regeln bort. Regeln innebar att arbetslivserfarenhet kunde ge den sökande grundläggande behörighet.

• Det blir svårare att bli antagen till högskolan för dem som kompletterat betygen på komvux (se ovan).


Meritpoäng
Ansökning till högskolan sker med gymnasiebetygen, som räknats om till ett slags medelvärde kallat jämförelsetal. Som mest går det idag att få jämförelsetalet 20. Jämförelsetalet 20 motsvarar, med dagens betygssteg, mycket väl godkänt i alla ämnen.

Jämförelsetalet räknas ut genom att godkänt ger 10 poäng, väl godkänt 15 poäng och mycket väl godkänt 20 poäng. Dessa siffror multipliceras sedan med den aktuella kursens poäng. En längre kurs ger fler poäng än en kortare. Slutligen divideras den sammanlagda siffran med det sammanlagda antalet kurspoäng.

Så här ska det också fortsättningsvis fungera.

Det nya är att det nu också går att få så kallade meritpoäng. Som mest går det att få två och ett halvt meritpoäng. Totalt kommer det alltså framöver att vara möjligt att komma upp i meritvärdet 22,5 (20 jämförelsepoäng plus två och ett halvt meritpoäng).

Meritpoäng ges till den elev som har lägst godkänt i vissa svårare matematikkurser och främmande språk.

Eleverna på samhälls- och naturvetenskapliga programmet gynnas eftersom de automatiskt läser kurser som ger meritpoäng. Elever på andra program kommer få det mycket svårt att hinna med att läsa både de kurser som ger särskild behörighet och fördjupa sig i meritkurser.


Förändrade urvalsgrupper
En ny urvalsgrupp till högskolan skapas med ”direktkvot”. De som bara har betyg från gymnasieskolan, eller som läst in nästan hela gymnasieutbildningen (minst två tredjedelar) på komvux, kommer att hamna i denna direktgrupp.

De som har läst upp enstaka betyg på komvux, eller som har behörighetskompletterat sina gymnasiebetyg på komvux, hamnar i en egen urvalsgrupp. I denna kompletteringsgrupp kommer de sökande att slåss om mycket färre platser, jämfört med direktgruppen.

Platserna på en utbildning ska nämligen i ett första steg fördelas efter antalet behöriga i de olika urvalsgrupperna. Därefter kommer en tredjedel av platserna i kompletteringsgruppen att flyttas över till direktgruppen.

Detta innebär att den som inte behövt komplettera sina gymnasiebetyg får en stor fördel eftersom de hamnar i direktgruppen där konkurrensen om platserna inte är lika hård.