Stefan Carlén, utredare på Handels: "Vi måste förändra samhällets normer"

Stefan Carlén är ekonom och utredare på Handelsanställdas förbund och
författare till rapporten ”Varför har kvinnor lägre löner och kortare
arbetstider?”. Proletären träffar honom för en pratstund om
arbetsmarknad, jämställdhet och samhällsekomi.



• Vilken är, enligt dig, den största anledningen till den bristande jämställdheten på arbetsmarknaden?

– Hela samhället är impregnerat av könsarbetsdelningen och det är en
struktur som är svår att bryta. Konkret visar det sig i
20-30-årsålderna när kvinnorna går ner till deltid. Det här är både ett
klass- och ett könsmönster. Kvinnor i LO har tyngre och mer
rutinmässiga arbetsuppgifter och därför blir det mer intressant att
stanna hemma.



Klassmönster

Stefan Carlén berättar att män inom tjänstemännens fackliga
organisation, TCO, tar ut fler föräldradagar än män inom LO men det ska
inte tolkas som att TCO-männen är mer jämställda, utan som att
TCO-kvinnorna i större utsträckning vill tillbaka till arbetet och
kräver av sina män att vara hemma.



– Det handlar om vilken position man har i arbetslivet, menar han.



Att kvinnodominerade områden inom arbetslivet organiseras med
deltidstjänster handlar, enligt Stefan Carlén, om förväntningar, om hur
kvinnor förväntas arbeta.



– Kan du tänka dig en byggnadsarbetare jobba deltid?



Han tar ett exempel från sin egen tid som lagerarbetare då det fanns en hel del timmar då arbetarna inte hade något att göra.



– I detaljhandeln hade arbetsgivaren jagat de timmarna med hjälp av deltider och extrapersonal.



Männen jobbar heltid

Det vanligaste argumentet mot heltidstjänster inom detaljhandeln är att
det skulle bli mycket svårt att lägga scheman om alla jobbade heltid.
Men Stefan Carlén visar att det går att lösa.



– Inom manligt kodade branscher som radio- och tv-försäljning finns det
nästan bara heltider, medan kvinnorna i klädbutikerna jobbar deltid.
Men affärerna har samma öppettider. På Hennes & Mauritz arbetar
männen på lagret heltid, medan kvinnorna i butikerna jobbar deltid. Om
bara män hade arbetat i livsmedelshandeln så hade man löst det. Även vi
i facket borde ta på oss ansvaret att fundera över lösningar. 



Stefan Carlén blir upprörd över arbetsgivarnas argument att sysselsättningen skulle minska med fler heltider.



– Vi måste vara för en organisatorisk förändring för att ta bort dåliga
jobb. Den dagen då direktörerna på Svenskt Näringsliv går ner på deltid
för att öka sysselsättningen ska jag tro på dem. Det är alltid
lågavlönade kvinnor som ska ta smällarna.



– Jag är övertygad om att vi kan ta bort deltidsarbetet och att det
istället skulle leda till högre sysselsättning och en bättre matchning
på arbetsmarknaden.



Han menar att anställningsformerna inom detaljhandeln med deltid och
timanställning handlar om ett utnyttjande av kvinnor, ungdomar och
invandrare.



– Arbetsgivaren har skapat en reservarmé av arbetskraft åt sig själv.
Det är samma gamla klassamhälle. Och arbetarna hamnar i en jättejobbig
social situation.



Lagstiftning

Stefan Carlén tror inte att det fackliga arbetet längre är tillräckligt för att skapa ett mer jämställt arbetsliv.



– Det är lagstiftning om rätten till heltid som gäller, och en hård
lagstiftning också. Vi måste komma åt samhällets normsystem.
Arbetsgivarens behov ska inte få styra.



Men han tror inte heller att en lagstiftning blir effektiv utan fackligt arbete.



– Lagstiftning utan fackligt arbete löser ingenting. Den fackliga kampen är det nödvändiga villkoret.

 

Men facklig kamp kan betyda olika saker. Om inte det fackliga arbetet
får sin kraft underifrån, från alla arbetande medlemmar, riskerar
kraven ändå att bli pappersprodukter vid förhandlingsbord och i
utredningar. Fackföreningsledare tenderar att bortse ifrån medlemmarnas
och arbetarklassens egen vilja och kraft till förändring.



Offentlig sektor

• Du skriver i rapporten att kvinnors villkor på arbetsmarknaden
förbättrades dramatiskt när den offentliga sektorn byggdes ut. Är inte
en utbyggnad av offentlig sektor viktig för kvinnor idag?

– Självklart. Borgarna vill bygga upp ett nytt klassamhälle med
skattesubventionerade hushållsnära tjänster. Vårt motmedel är att satsa
på offentlig sektor. Det ökar konkurrensen om arbetskraften och höga
skatter förhindrar att kvinnor utnyttjas i de rikas hem. De trettio
rikaste kapitalistiska länderna är de som mest har jämnat ut
klasskillnaderna i samhället.



Föräldraförsäkringen

Han pratar om föräldraförsäkringen och om att det borde vara självklart
att den individualiseras. Precis som att sambeskattningen av gifta en
gång togs bort. Han menar att en föräldraförsäkring som inte
individualiseras påminner om den konservativa familjesyn som råder i en
del andra europeiska länder.



• Är du inte rädd att den synen sprider sig hit nu när vi är med i EU?

– Jag har alltid varit rädd för det, men är mer positiv nu. De krafter
som ville bygga upp Europas förenta stater har försvagats. Jag tror att
EMU brakar samman när som helst, nu när en del länder öppet börjar
diskutera att bryta sig ur. Ett fungerande EMU skulle innebära att
arbetskraften piskas fram och tillbaka på kontinenten.



• Varför ställer ni inte kravet sex timmars arbetsdag med bibehållen lön? Då skulle många kvinnor automatiskt få heltid.

– Visst är det en facklig målsättning att både höja lönen och sänka
arbetstiden. Men en arbetstidsförkortning kostar alltid i löneutrymme
och därför står det inte på dagordningen.



• Men varför måste det kosta löneutrymme?

– En arbetstidsförkortning utgör en kostnad för arbetsgivaren. Och
eftersom kapitalets vinster är globalt bestämda så skulle företagen
bara höja priserna, vilket leder till inflation och reallönesänkning.



Kraften i klassen

Stefan Carlén tydliggör på detta sätt skillnaden mellan den fackliga
ledningen och kommunisterna i synen på klasskamp. När han framställer
ekonomiska teorier som oantastliga sanningar ser han inte möjligheterna
för arbetarklassen att slåss för sina rättigheter och för ett mer
rättvist samhälle.



Kommunisterna betonar istället kraften hos arbetarklassen att ställa
och driva igenom krav om både högre löner och kortare arbetstid.
Kapitalet kommer, så länge det existerar, alltid att sträva efter att
maximera sina vinster. Men en stark arbetarklass kan tillkämpa sig en
betydligt större del av kakan än vad fackföreningsledarna vill få oss
att tro.



JENNY NYSTRÖM

Proletären 41, 2005