Hoppa till huvudinnehåll
Av

Storvinst till skolägare

Det lönar sig att driva friskolor! Walthers gymnasium i Stockholm plockar miljonvinster ur sin verksamhet. De tre senaste åren har de två aktieägarna Jan Walther och Pär Lindwall fått 16 miljoner kronor i utdelning. Vinstmarginalen har legat på 18 procent.






Walthers gymnasium AB driver fyra gymnasier med idrotts- och IT-profil
i Stockholmsområdet. Dessutom finns tre gymnasier i Karlskoga, Karlstad
och Västerås. Häromåret sa flera av lärarna upp sig i protest mot
företagets sätt att sköta friskolan.


”Inte förvånad”

– Jag är i sig inte förvånad att friskolan går med vinst, säger Samuel
Rosenkvist som arbetade som historie-, filosofi- och religionslärare på
Walthers gymnasium i Vällingby. Det ligger i de privata företagens
natur. Det som är anmärkningsvärt är storleken på vinsten, hur den
skapats och hur den sen använts.


Verksamheten finansieras med kommunal skolpeng. Förutom generösa
aktieutdelningar åt sina ägare har företaget avsatt åtta och en halv
miljon kronor till pensioner åt skolans ledning. En bostadsrätt för tre
och en halv miljon kronor har också inhandlats i skolans namn.


– Walthers gymnasium får in sina stora vinster framför allt genom att
dra in på personal, fortsätter Samuel Rosenkvist. På en vanlig skola
brukar personalkostnaden ligga på 70 procent av omsättningen. På den
här friskolan är man nere på 40 procent. Pengarna tas på minskad
kvalitet.


Hög personalomsättning

Skolverket har gjort inspektioner och anmärkt på den höga
personalomsättningen på Walthers gymnasium. Detta förvånar inte då man
lyssnar till Samuel Rosenkvists berättelse:


– Lärartätheten på kommunala skolor ligger i genomsnitt på sju till
åtta procent. Walthers ligger på fyra till fem lärare på hundra elever.
Det saknades också elementär administrativ och elevvårdande personal
vars arbete istället lastades över på lärarna.


Walthers gymnasium erbjuder enbart samhällprogrammet. I Vällingby där
Samuel Rosenkvist arbetade fanns inget eget bibliotek, ingen matsal och
inga idrottslokaler. Däremot fick eleverna en egen laptop.


– Man hyrde in sig eller använde gratis kommunens lokaler.
Samhällsprogrammet är ett billigt program eftersom det inte kräver en
massa dyr utrustning. Det lämpar sig därför för effektivitetsvinster.



JOHAN WIMAN
Proletären 45, 2008



Överetablering av friskolor hotar
Kritiken mot de privata sk friskolorna växer samtidigt som det totala elevunderlaget krymper de närmast kommande åren. Flera kommuner säger nu nej till fler fristående gymnasieskolor eftersom de hotar att slå ut de kommunala gymnasierna. Lärarnas Riksförbund varnar för uppsägningar bland sina medlemmar.

Idag finns det fristående gymnasieskolor i en tredjedel av landets kommuner. Antalet kommuner där de fristående gymnasieskolorna har gjort sitt intåg har konstant ökat, från 38 år 1995 till 99 år 2008. 27 procent av landets fristående gymnasieskolor ligger i någon av de tre storstadskommunerna. Länen Stockholm, Västra Götaland och Skåne har 57 procent av de fristående gymnasieskolorna och 67 procent av eleverna som går på fristående gymnasieskolor.

Tvingas stänga
Antalet gymnasieelever förväntas minska med 110000 till år 2015. Ändå fortsätter ansökningarna om att få starta nya friskolor att strömma in till Skolverket. Risken för överetablering är överhängande. Om alla ansökningar i Stockholm Stad godkänns kommer det att finnas 13500 gymnasieplatser för mycket. Det blir oundvikligt att skolor, fristående eller kommunala, tvingas slå igen.

De många friskolorna i storstäderna hotar den kommunala gymnasieutbildningen även i kranskommunerna. Eftersom eleverna har rätt att välja skola mellan kommunerna söker de sig till populära och centralt belägna friskolor. Likväl är det hemkommunen som tvingas stå för notan samtidigt som den egna kommunala skolan dräneras på elever.

Stockholms folkpartistiska skolborgarråd Lotta Edholm ser dock inget problem i allt detta och håller envist fast vid friskolorna. Till DN säger hon:
– Söktrycket på skolorna har varit stort. Stockholms stad är ett nav i länet och jag tror att skolorna här kommer att fortsätta att attrahera ungdomar från hela regionen.

Enligt Skolverket hade förra året 53,4 procent av lärarna på de fristående gymnasieskolorna pedagogisk högskoleexamen. På de kommunala gymnasieskolorna var motsvarande siffra 77,8 procent. Lärartätheten är också större i de kommunala skolorna. Friskolorna hade föregående läsår 6,7 lärare på 100 gymnasieelever medan de kommunala skolorna hade 8,4 lärare på 100 gymnasieelever.

Likväl uppvisar de fristående gymnasieskolorna något bättre studieresultat, mätt i genomsnittliga betygspoäng, än de kommunala. Detta kan bero på att de undviker de svåra och resurskrävande eleverna eller att de är mer frikostiga i sin betygssättning. Exempel på det senare finns trots att läroplan, styrdokument och betygskriterier är nationella och således ska gälla lika för alla.

Högre kostnader
Skolverket konstaterar också att ökningen av antalet friskolor i landet inte lett till lägre kostnader för kommunerna, något som en gång i tiden angavs som motiv för valfrihetsreformerna. Det allmänna mönstret är istället att kostnaderna har ökat för kommuner med många friskolor och minskat i kommuner med få friskolor. Valfriheten mellan kommunernas egna skolor leder också till ökade kostnader.

Det är också allmänt känt och bekräftat av Skolverket att friskolorna givit ökad social, etniskt och resultatmässig segregering. Dessa skillnader är större i kommuner med många friskolor och större möjlighet att välja mellan olika kommunala skolor. I storstadsområdena har friskolereformerna också lett till ökad segregering mellan kommunerna.

Kommunistiska Partiet säger nej till friskolorna och kräver en allmän enhetlig grund- och gymnasieskola i offentlig regi över hela landet.

JOHAN WIMAN