Hoppa till huvudinnehåll
Av

Sverige del av den repressiva EU-staten

Inom kort ska Sveriges riksdag anta två nya lagar som kraftigt inskränker medborgarnas demokratiska fri- och rättigheter. Med terrorbekämpningen som motiv krymper den borgerliga demokratin.



I spåren av attentaten 11 september 2001 i USA ökar den statliga repressionen också i vårt land och som alltid numera är EU verktyget. Som USA:s närmsta allierade går Storbritannien i spetsen för nya terrorlagar inom EU.

Makthavares definition av mänskliga fri- och rättigheter säger oss mycket om tillståndet för den borgerliga demokratin. Som när Storbritanniens  socialdemokratiska inrikesminister Charles Clark uppmanade EU:s politiker att sätta kampen mot terrorismen före mänskliga rättigheter.

(s) går i spetsen
”Rätten att slippa bli sprängd i luften är den allra viktigaste mänskliga rättigheten”, sade Clark som motivering till sin uppmaning. I klartext att EU:s stater och regeringer har skyldigheten att med alla medel, inklusive undertryckande av demokratiska fri- och rättigheter ”skydda” medborgarna från att bli sprängda i luften. I Sverige räcker hotet om dödligt våld för att motivera den odemokratiska repressiva utvecklingen.

Liksom i Storbritannien är det i Sverige socialdemokratin som bär fram den ökade repressionen. Trots motstånd från många remissinstanser, liksom från juristerna i lagrådet, valde justitieminister Thomas Bodström att den 16 mars lägga lagförslag  som ger polisens rätt att utföra hemlig rumsavlyssning (buggning) och rätt till hemlig teleövervakning, teleavlyssning hemlig kameraövervakning och postkontroll. Lagar som ska gälla redan från 1 juli.

Hemlig rumsavlyssning
Hemlig rumsavlyssning innebär att polisen får laglig rätt att göra inbrott för att placera ut hemliga avlyssningsutrustning. I Proletären 9/06 redogjorde vi för lagrådets kraftiga invändningar mot buggningslagen som karaktäriseras som ”synnerligen integritetskränkande”. Istället för att dra tillbaka lagen nöjde sig regeringen med smärre justeringar.

Också den andra lagen med det långa namnet ”Åtgärder för att förhindra vissa allvarliga brott”, som ger polisen rätt till hemlig teleavlyssning kameraövervakning mm, kränker självfallet den grundlagsskyddade personliga integriteten.

Båda dessa lagar ska användas av såväl säkerhetspolisen som den öppna polisen. Märk att det inte bara handlar om fullbordade brott utan om att polisen får övervaka medborgare vid misstanke om brott. De brott som anges är terroristbrott, mord dråp, grovt rån, grov mordbrand, narkotika brott, allmänfarlig ödeläggelse mm.

Här finns många möjligheter för polis och åklagare att ge vida tolkningar av förberedelse till terroristbrott eller till allmänfarlig ödeläggelse. Kan ekonomiskt stöd till av USA och EU terrorstämplade organisationer räcka för att SÄPO ska ges rätten att bugga och telefonavlyssna? Hur definieras terrorism? Ingen vet och ingen kommer att få veta, för beslutet i allmän domstol om tvångsåtgärderna ska hållas hemligt för den övervakade.

Men detta räcker inte för rege-ringen. Runt hörnet väntar lagar som tvingar telebolagen att lagra uppgifter om alla telefonsamtal, e-post och internettrafik – inklusive telefoni via nätet. EU-parlamentet sade ja i december 2005 och 21 februari i år antog EU:s justitieministrar direktivet om lagring av teletrafik. Lagstiftningen i de enskilda länderna ska vara i kraft inom 18 månader, med rätt för varje land att skjuta upp införandet i ytterligare 18 månader.

Här går Sverige i spetsen. Det var Sverige som tillsammans med bla Storbritannien väckte förslaget om lagring av teletrafik. I vår tillsätter Thomas Bodström en utredare som ska föreslå de lagändringar som krävs.

Flyktingar pekas ut
Redan finns det i EU en serie lagar som inskränker utländska medborgares rättigheter. Efter 11 september har situationen för flyktingar dramatiskt försämrats, inte bara i Sverige utan i hela EU. Alla flyktingar ses numera som potentiella terrorister.

Hösten 2001 förslog den tyska socialdemokratiska regeringen att varje EU-stat skulle skapa en databas för alla medborgare från icke EU-länder som är bosatta i EU. Bara Tyskland och Luxemburg hade sådana register och övriga länder avvisade då förslaget.

Men 2003 enades EU om att alla medborgare från tredje land skulle tvingas ge sitt fingeravtryck och ges ett biometrisk kort i Visumregistret, VIS. VIS byggs för att ta om hand 100 miljoner uppgifter om tio miljoner visuminnehavare. De första tio åren räknar EU med att samla 70 miljoner uppsättningar fingeravtryck i VIS.
November 2005 offentliggjorde också EU-kommissionen planerna på EURODAC ett register med asylsökandes fingeravtryck.

Ökad flygkontroll
I april 2004 beslöt EU att kontrollera alla flygresor ut och in i EU med ett system för passagerarnamnregister, PNR. USA gavs tillgång till PNR-registret för dem som flög till USA. Idag tas uppgifterna fram direkt ur flygbolagens dataregister för biljettbeställningar. I Storbritannien ges USA tillgång till PNR uppgifter också från alla inrikes flygresor. Redan är nästa etapp som kallas APIS, Advanced Passenger Information System, under utveckling.

EU-kommissionen har vidare beslutat att utvidga det gamla Schengenregistret SIS. SIS II ska utöver personuppgifter innehålla biometriska data, till en början fingeravtryck och uppgifter om ansiktets geometri. Senare ska det eventuellt utvidgas med bla DNA-uppgifter.

I december förra året beslutade EU att införa biometriska pass från 2007. Alla passinnehavare ska lämna två fingeravtryck. Till en början ska biometriska data över medborgarna samlas i nationella databaser, men dessa ska sammanföras till ett EU-register. På lång sikt kommer också körkort liksom kort inom sjukvården att förses med chips innehållande biometriska uppgifter.

Räkna med att arbetsköpare kommer att trycka på för att få del av uppgifterna vid exempelvis anställningar. Eller försäkringsbolag som vill veta allt om ärftliga sjukdomar inför personförsäkringar. Banker, hyresvärdar, skolor är andra institutioner som i framtiden kan utnyttja personuppgifter i syfte att välja för dem ”rätt” kunder/brukare.

Sammantaget så närmar vi oss en EU-stat där alla besökare lämnar fingeravtryck, får sin in- och utresa registrerad. Alla pass och id-kort innehåller fingeravtryck. När sedan uppgifterna från alla register samkörs så påstås att terroristbekämpningen inom EU underlättas.

Opposition måltavlan
Det är naturligtvis kvalificerat skitsnack. Tidigast 2012 kommer hälften av EU:s befolkning att vara registrerad. Det räcker inte långt för att kontrollera verkliga eller påhittade terrorister och grova brottslingar.
 
Samtidigt påstås att livet för medborgarna blir så mycket enklare med ID-chips med biografiska data. Lättare att ta ut pengar, att komma in på jobbet, att handla, att få läkarvård mm. Det är lika falskt.

Räkna med att EU:s  kontroll och övervakning kommer att riktas brett mot allt som luktar opposition. Lägg därtill ett utökat po-lissamarbete inom EU. Redan idag utlämnas svenska medborgare att dömas i andra EU-länder och utländsk polis deltar tillsammans med svenska polis vid brottsutredningar i vårt land. Idag kontrolleras utlänningar minutiöst i vårt land – i morgon också svenska medborgare.

Den svenska regeringen har i handling visat att hemlig övervakning och kontroll av medborgare är viktigare än försvar av folkets ekonomiska, sociala och politiska rättigheter. Storbritanniens regering går längst. Blair & Co försöker nu få bort de skrivningar i Europakonventionen för mänskliga rättigheter som förbjuder utlämning av människor till stater där de kan utsättas för tortyr eller omänsklig behandling.

EU liknar alltmer en repressiv stat. För med ökad övervakning och med lagar som lätt kan användas mot betydligt fler än verkliga terrorister och kriminella gäng blir gränsen mellan demokratisk och diktatorisk kapitalism så tunn att den mycket lätt kan utplånas.

Mot bakgrund av EU:s allt tätare nät av övervakningssystem är det bara den naive som slår bort faran att detta ska användas för social kontroll, politisk kontroll. För att utestänga av makthavarna icke önskvärda individer som är bärare av icke önskvärda idéer.

LARS ROTHELIUS
Proletären 16, 2006

• Denna artikel ingår i veckans tema: "Hotet mot demokratin".