Terroristdomen: Hovrätten slöt upp bakom USA

I domen skriver hovrätten om broder Ahmad som varit inblandad ”i
terroristverksamhet såsom nedskjutningen av en amerikansk helikopter”.
Domstolen accepterar inte irakiernas motstånd mot USA:s ockupation. Den
stämplar detta som terrorism, trots att staten USA är angripare och
ockupant, mot vilken motståndkamp är folkrättsligt riktig.



Inför terroristlagens införande diskuterade ”Europeiska rådet för
rättsliga och inrikes frågor” Europas erfarenheter från andra
världskriget, att försvar mot Tysklands ockupation och att föra fram
sina åsikter inte är terrorism, även om man begår brott för att utöva
denna rätt.



Legitimt motstånd

De båda muslimerna från Irak döms för stöd till folkrättsligt legitimt
motstånd, för att ha skickat pengar till kriget mot USA:s terrorism,
till den irakiska organisationen Ansar al-Islam i nordöstra Irak. Den
organisationen uppfördes på USA:s terroristlista den 20 februari 2003.
Fyra dagar senare fördes den upp på FN:s lista. En månad senare inledde
USA sin ockupation av Irak. Två dagar senare bombades det som
USA-administrationen ansåg vara organisationens bas.



Problemet med de lagar som tillämpats i denna dom är begreppet
terrorism, att detta är juridiskt oanvändbart. Om det har vi skrivit
många gånger. Vi har citerat flera jurister och kritiska
samhällsdebattörer som alla delar denna uppfattning. Begreppet
förutsätter en politik tolkning. Domstolen behöver egentligen inte ens
diskutera om Ansar al-Islam är en terroristorganisation, eftersom det
följer av Bush-administrationens terroristlista, som också var en lista
över bombmål för erövringen av Irak.



Brott mot lagen

Domstolens undersökning har varit att finna samband mellan de två
åklagade, imamen Ali Berzengi och Ferman Abdulla, och Ansar al-Islam.
Det har inte varit svårt, eftersom Abdulla erkänt att han skickat
pengar till Ansar al-Islam, som är en ledande organisation i hemstaden
för de bådas familjer, även om han sagt att syftet inte har varit
terror.



Den aktuella rättegången inleddes med att fyra muslimer häktades för
terroristbrott. Två av dem släpptes, varav en utvisades. För att
djävlas med den andre skickade Säpo utdrag ur sin telefonavlyssning
till försäkringskassan. Enligt dessa samtal har han arbetat samtidigt
som han haft bidrag från kassan. Att använda överskottsinformation
bryter mot svensk lag, SFS 1989:530, vilket åklagaren inte tagit upp.
Istället gick justitieministern Thomas Bodström ut med ett förslag som
ska ge Säpo och polisen fri rätt till telefonavlyssning i förebyggande
syfte. Tyvärr stödjer många av remissvaren denna rätt.



Något kortare straff

Svea hovrätt stödjer nästan helt domen i Stockholms tingsrätt den 12
maj i år. Då dömdes Ali Berzengi till sju års fängelse och Ferman
Abdulla till sex års fängelse. De båda ska därefter utvisas på livstid.
De dömdes för förberedelse till terroristbrott efter Lagen om straff
för terroristbrott, samt till förberedelse till allmänfarlig
ödeläggelse enligt brottsbalken.



Hovrätten minskar den utdömda strafftiden till fem års fängelse
respektive fyra och ett halvt års fängelse. De har gjort en mer
nyanserad analys av de pengar som de anklagade påstås ha skickat till
Ansar al-Islam. Hovrätten anser det inte styrkt att alla pengar de
hanterat verkligen har förts över till Ansar al-Islam. För viss del av
pengarna gällde ännu inte ”Lag om straff för terroristbrott”. Den lag
som hovrätten tillämpar är delvis ”Lag om straff för finansiering av
särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m”, dvs den lag som
förbjuder ekonomiskt stöd till befrielserörelser. Denna lag, liksom Lag
om straff för terroristbrott, är beställningsjobb från
USA-imperialismen.



Politisk rättegång

Denna typ av lagar förutsätter att säkerhetstjänstmaterial används. De
offentliga domarna räcker inte för att bedöma det rimliga i de utdömda
straffen. Rättssamhället sätts ut spel på ett obehagligt sätt.
Hovrätten påstår sig ha fått nya personbeskrivningar och fler e-mail
som bevis. Vice chefsåklagaren Agneta Hilding Qvarnström har fått nytt
material från USA:s och Tysklands säkerhetstjänster. Detta går dock
inte att bedöma, eftersom vi inte har tillgång till det. Troligen
saknar också domstolen tillgång till materialets källor, ty dessa
lämnar säkerhetstjänsterna inte ut. Rättsprocessen förutsätter därför
full tillit till USA:s och Tysklands säkerhetstjänster, vilket
understryker rättegångens politiska karaktär. Säpos Arne Andersson sa
vid utvisningen av de två egyptiska muslimerna från Bromma:



– Vi har en sådan tillit inom och mellan säkerhets- och
underrättelsetjänsterna, att får vi uppgifter så kan vi oftast lita på
dem.



Hovrätten skriver vid ett tillfälle de klassiska orden, att ”det inte
är ställt utom rimligt tvivel”. Domen visar att det inte är ställt utom
rimliga tvivel att de båda åtalade är skyldiga. Det kan varken
domstolen eller vi bedöma. Ställt utom allt tvivel är däremot att vi
bevittnat en politisk rättgång i USA-imperialismens intresse.



TORBJÖRN BJÖRKMAN

Proletären 40, 2005