Hoppa till huvudinnehåll
Av

Utbildning blir handelsvara

Efter friskolereformens intåg har utbildning alltmer blivit en vara som måste säljas. Bara i Västsverige räknar man med att gymnasieskolorna lägger 10 miljoner om året på marknadsföring.




Valkarusellen är i redan full gång.  Med glassiga broschyrer, mässor, öppet hus och tv-reklam pågår kampen om väljarna.



Men det är inte riksdagsvalet det handlar om, utan gymnasievalet.



Sveriges niondeklassare ska senast den första februari välja ett av de 17 nationella programmen.



I Göteborg är valet extra svårt. Här kan eleverna dessutom välja mellan 59 olika skolor, både kommunala och fristående skolor.



Uppsjön av skolor och konkurrensen om eleverna är ett resultat av den
friskolreform som den borgerliga regeringen drev igenom 1992. 
Skolpengen infördes och privata företag fick möjligheten att driva
skolor med kommunala bidrag.



Och i den hårdnande konkurrensen om eleverna och den medföljande
skolpengen gäller det för skolorna att inte försvinna i det massiva
utbudet. Att kunna sälja in sin skola med en tydlig och lockande profil
blir nödvändigt.



Bara i Västsverige räknar man med att gymnasieskolornas reklamkostnader
tillsammans uppgår till 10 miljoner om året, enligt Göteborgs-Postens
uträkningar. Pengar som motsvarar budgeten för en mindre gymnasieskola.




Reklamen kostar


Angeredsgymnasiets kostnader för reklam har ökat med 150 procent det senaste året.



– I år ligger vår reklambudget runt 500.000 kronor. Konkurrensen med
friskolorna har ökat enormt, berättar Leif-Göran Klittermark,
projektledare för Nystart Angeredsgymnasiet.



Ett vanligt år ligger reklambudgeten runt 200.000 kronor.



Ökningen med 300.000 kronor beror på marknadsföringen av skolan som ”passionsgymnasiet”.



Kurser i mode och fitness, dans, tv, skateboard, dataspel med mera ska dra elever.



De extra pengarna för Nystarten skjuts till av utbildningsförvaltningen i Göteborg.



Övriga skolors marknadsföring sker inom ramen för den ordinarie
budgeten, och skolorna beslutar själva hur mycket pengar de ska lägga
på reklam.



De senaste fem åren har Angeredsgymnasiets reklambudget ökat gradvis.



Till skillnad från tidigare år var det i år fler sökande än vad man
kunde ta emot till höstens terminsstart på Angeredsgymnasiet. Ändå
växer reklambudgeten.



– Intresset måste underhållas, förklarar Marie Arlenborg, ekonom på skolan.



Mässa och annonser


Leif-Göran Klittermark betonar att de nya ”passionerna” på schemat inte går ut över de traditionella kunskapskraven.



– Eleverna får samma behörighet till högskolan.



Budskapet att det är roligt och häftigt att gå på Angeredsgymnasiet ska nå niondeklassarna inför valet.



Reklambudgeten spenderas genom deltagande i gymnasiemässan på
Göteborgsmässan, öppet hus på skolan, annonser i kollektivtrafiken,
Internetreklam, annonser i dagspress och en länk till ungdomssajten
Lunarstorm på internet.



Detta är naturligtvis inte gratis. Men för ovanlighetens skull finns det pengar till skolan.

 

Leif-Göran Klittermark förnekar att marknadsföringen går ut över annat i skolan, exempelvis fler lärartjänster.



Bara början


– Pengarna tas inte från någon annan verksamhet. De ligger över
skolbudgeten. Det kostar ju att vara på gymnasiemässorna. Men
personligen kan jag känna att det är ett bekymmer med så mycket pengar
till marknadsföring.



Han säger vidare att Angeredsgymnasiet har de funktioner och resurser
som behövs, även om man har många studiesvaga elever, och att man
alltså har råd att lägga pengar på reklam. 



Men risken finns att skolan blir en vara som ska säljas.



– Det kan bli för stort fokus på att det ska vara kul och häftigt. Och
som skolledare bekymrar den ökade konkurrensen, säger Leif-Göran
Klittermark.



Att konkurrensen hårdnar i framtiden är han övertygad om.



– Utvecklingen har bara börjat. All konkurrens hårdnar. Se bara på
detaljhandeln. Utländska intressenter kan komma in på marknaden. Jag
tror vi bara har sett början.



KRISTIN JOHANSSON

Proletären 48, 2005