Var ska arbetare bo: Kris i Vaxholm när allmännyttan såldes

När kommunen behöver anställa till exempel förskollärare eller vårdpersonal eller när restauranger och affärer söker personal finns nu alltid ett problem. Var skall de nyanställda bo?

För innan Vaxholms allmännyttiga bostadsbolag såldes 1999 fanns mer än 1200 hyreslägenheter i kommunen. Idag finns lite över 300 för drygt 10000 invånare. Övriga lägenheter har blivit bostadsrätter och sådana är inte billiga i denna skärgårdsidyll.

Så en barnskötare eller undersköterska kan troligtvis inte flytta till kommunen och bristen på hyreslägenheter får även andra följder.

Kommunstyrelsens ordförande Bengt Hansson (c) döljer inte detta:
– Ungdomarna försvinner härifrån och nu har vi 100 seniorer som vill flytta in i seniorboenden som inte finns.

– Vi har också avtalat att ta emot 25 flyktingar om året i tre år och de har svårt att få bostad.

Socialdemokraten Jan-Olof Schill ser ännu fler problem med att endast de med en tjock plånbok kan flytta till Vaxholm.

Han påpekar att, som i alla kommuner, behövs en del lägenheter för att människor inte ska hamna på bar backe efter till exempel en skilsmässa och vidare:

– De privata företagen, handel, restaurang och så vidare säger detsamma, att det är svårt att få tag i personal.
Förra året byggdes åtta lägenheter i flerfamiljshus och under 2002-2006 byggdes sammanlagt 45 sådana lägenheter.

– Nästan alla flerfamiljshus blir bostadsrätt, säger Vaxholms stadsbyggnadschef Susanne Edén. Kommunen saknar både ett eget bostadsbolag och mark att bygga på.

I förra valet fick moderaterna ensam majoritet med 52 procent av rösterna och stadens borgare verkar länge ha varit rätt obekymrade över att Vaxholm mest är ett reservat för de besuttna.

Men verkligheten tränger sig på.

– Vi vill gärna se fler hyresrätter, säger Bengt Hansson (c). Fast det är bara nio år sedan allmännyttan såldes och en så ideologiskt upprivande sak som att bilda ett nytt kommunalt bostadsbolag går aldrig igenom politiskt.

Bengt Hansson hoppas istället på att kommunen ska kunna köpa några fastigheter att ha som tjänstebostäder.

– Man kan inte ha personalbostäder idag, påpekar Jan-Olof Schill. Ty även de som slutar arbeta åt kommunen har besittningsskyddet till sin lägenhet kvar.

Moderaterna vill inte höra talas om allmännytta och folkpartiet är splittrat i frågan, en del kan tänka sig ett nytt kommunalt bostadsbolag.

Andra letar lösningar för att slippa detta och säger som folkpartisten Svante Nordell.

– Man kan förhandla fram att när femtio lägenheter byggs så köper kommunen till exempel tio som blir hyresrätt.

Marknaden styr helt
Fast då glömmer han att visserligen kan kommunen förhandla, men eftersom marknaden helt får styra kan kommunen inte besluta att det överhuvudtaget skall byggas flerfamiljshus.

Och behovet av hyresrätter är större än några tiotal fler sådana.

Det finns en risk att läget istället kommer att förvärras och det blir då de med lägre inkomster som får sitta emellan.

På Idrottsvägen äger norska Heimstaden åtskilliga av de få fastigheter med hyreslägenheter som finns kvar i Vaxholm. Där bor barnskötaren Therese Norefjord med sina två barn.

– Det är på gång att ombilda till bostadsrätt även här, berättar hon. I så fall blir priset cirka 10000 kronor per kvadratmeter, vilket är ungefär hälften av vad det kostar att köpa en bostadsrätt i Vaxholm.

Detta är ändå inte särskilt lockande för henne.

– Jag är nyseparerad och har ringt både till Heimstaden och till kommunen om att vi vill byta vår fyra till två mindre lägenheter. De säger att de inte kan hjälpa.

Therese Norefjord säger att socialförvaltningen inte har en enda lägenhet att tillgå.

– Jag har stått i bostadskön i åtta år. Den kön bara försvann när Heimstaden tog över.

Therese Norefjord har hamnat i ett svårt läge och det kan även få följder för andra kommuninnevånare. Det är ont om barnskötare och frågan är om Vaxholm får behålla henne fast hon vill stanna.

LASSE SIMMONS
Proletären 24, 2008


Långsiktig bostadsförsörjning?
En kommun som vill ge sina invånare tillgång till och valmöjlighet mellan bostäder måste vara långsiktig.
I Vaxholm har det sett ut så här:

•1999 såldes det kommunala bostadsbolaget Vaxholmsbostäder till Tornet.

•2003 sålde Tornet till JM som erbjöd hyresgästerna att ombilda till bostadsrätt.

•2006 sålde JM de kvarvarande 340 lägenheterna till Stena Fastigheter.

•2008 sålde Stena Fastigheter lägenheterna till norska Heimstaden.