Vi är de största demokraterna
• • Det grekiska ordet demokrati betyder som bekant folkmakt, folkstyre. Demokratins grundläggande innebörd är att folkmajoritetens vilja skall styra samhället och politiken.
Det gillar vi kommunister. Folkmakt är vad vi vill.
Eller arbetarmakt, ty folkmajoriteten utgörs av arbetande människor, av
alla de som genom sitt kollektiva arbete bygger landet och landets
välfärd (eller som gjort det under sin yrkesaktiva tid). Och av alla de
som vill arbeta, men som av olika skäl inte kan eller får.
Redan här uppstår de första frågetecknen. Hur kan ett samhälle som
kallar sig demokratiskt tillåta arbetslöshet? Har folkmajoriteten
verkligen bestämt att vissa av oss skall gå utan jobb? Om inte. Vem har
då bestämt det och i enlighet med vems vilja?
Något att fundera över.
Eller arbetarmakt, ty folkmajoriteten utgörs av arbetande människor, av
alla de som genom sitt kollektiva arbete bygger landet och landets
välfärd (eller som gjort det under sin yrkesaktiva tid). Och av alla de
som vill arbeta, men som av olika skäl inte kan eller får.
Redan här uppstår de första frågetecknen. Hur kan ett samhälle som
kallar sig demokratiskt tillåta arbetslöshet? Har folkmajoriteten
verkligen bestämt att vissa av oss skall gå utan jobb? Om inte. Vem har
då bestämt det och i enlighet med vems vilja?
Något att fundera över.
*
Vi kommunister anklagas för att vara odemokratiska. Från borgerligt håll är denna anklagelse rentav ett axiom.
Själva finner vi anklagelsen absurd. Vi kommunister är inte bara för
demokratin i ord, utan vi kämpar ständigt för att utöka och stärka den,
nästan alltid i konfrontation med dem som anklagar oss för att vara
odemokratiska.
Några exempel.
• Vi kommunister kräver att svenska folket skall få säga sitt om EU:s
nya grundlag. De som anklagar oss för att vara odemokratiska säger
kategoriskt nej till en folkomröstning. För att folkmajoriteten inte
tycker som de och för att en folkomröstning därför skulle gå dem emot.
Vem är då demokrat och vem är det inte?
• Vi kommunister anser att all offentlig makt i Sverige skall utgå från
folket. Därför kräver vi att Sverige skall lämna EU, ty EU är inte
folket och EU-makt är inte demokrati. Våra fiender vill lämna över ännu
mer makt till EU. Vem är då demokrat och vem är det inte?
• Vi säger nej till utförsäljning av statlig och kommunal egendom.
Ägande ger makt och offentligt ägande ger åtminstone ett gnutta
demokratiskt inflytande över den sk marknaden. Våra fiender säljer ut
det offentliga i parti och minut. Vem är då demokrat och vem är det
inte?
• Vi kommunister anser att politiken skall styras av folkviljan. Om en
folkmajoritet anser att det bör satsas mer på skola, vård och omsorg,
då är det politikens skyldighet att skaffa fram de pengar som krävs för
att satsa mer på skola vård och omsorg. Höj skatterna för företagen och
de rika! Vägra betala EU-avgiften! Gör vad som helst, men se till att
pengarna kommer fram! Annars utförs inte det demokratiska uppdraget.
Folkviljan skall styra politiken, inte budgeten.
De som anklagar oss för att vara odemokratiska påstår att det saknas
pengar, trots att Sverige aldrig varit rikare. Med en budget som de
själva satt på svältkur blir det nedskärningar istället för utlovade
satsningar.
Vem är då demokrat och vem är det inte?
• Vi kommunister hävdar de demokratiska fri- och rättigheterna. Idogt
och principiellt. De som anklagar oss för att vara odemokratiska har
under 25 år bedrivit olaglig åsiktsregistrering av oss (bevisligen) och
har nyligen belagt vårt ungdomsförbund mer partiellt åsiktsförbud. Vem
är då demokrat och vem är det inte?
Alla politiska partier skall bedömas utifrån vad de gör, inte utifrån
vad de säger. Att vara demokrat i ord är lätt, det är handlingen som är
avgörande. Alltså. Var står Kommunistiska Partiet i de demokratiska
strider som idag utkämpas i Sverige?
Alla som känner oss vet svaret. Vi står upp för demokratin när andra
inskränker den. Det gör oss till större demokrater än de som gapar
högst om demokrati.
Vi kommunister anklagas för att vara odemokratiska. Från borgerligt håll är denna anklagelse rentav ett axiom.
Själva finner vi anklagelsen absurd. Vi kommunister är inte bara för
demokratin i ord, utan vi kämpar ständigt för att utöka och stärka den,
nästan alltid i konfrontation med dem som anklagar oss för att vara
odemokratiska.
Några exempel.
• Vi kommunister kräver att svenska folket skall få säga sitt om EU:s
nya grundlag. De som anklagar oss för att vara odemokratiska säger
kategoriskt nej till en folkomröstning. För att folkmajoriteten inte
tycker som de och för att en folkomröstning därför skulle gå dem emot.
Vem är då demokrat och vem är det inte?
• Vi kommunister anser att all offentlig makt i Sverige skall utgå från
folket. Därför kräver vi att Sverige skall lämna EU, ty EU är inte
folket och EU-makt är inte demokrati. Våra fiender vill lämna över ännu
mer makt till EU. Vem är då demokrat och vem är det inte?
• Vi säger nej till utförsäljning av statlig och kommunal egendom.
Ägande ger makt och offentligt ägande ger åtminstone ett gnutta
demokratiskt inflytande över den sk marknaden. Våra fiender säljer ut
det offentliga i parti och minut. Vem är då demokrat och vem är det
inte?
• Vi kommunister anser att politiken skall styras av folkviljan. Om en
folkmajoritet anser att det bör satsas mer på skola, vård och omsorg,
då är det politikens skyldighet att skaffa fram de pengar som krävs för
att satsa mer på skola vård och omsorg. Höj skatterna för företagen och
de rika! Vägra betala EU-avgiften! Gör vad som helst, men se till att
pengarna kommer fram! Annars utförs inte det demokratiska uppdraget.
Folkviljan skall styra politiken, inte budgeten.
De som anklagar oss för att vara odemokratiska påstår att det saknas
pengar, trots att Sverige aldrig varit rikare. Med en budget som de
själva satt på svältkur blir det nedskärningar istället för utlovade
satsningar.
Vem är då demokrat och vem är det inte?
• Vi kommunister hävdar de demokratiska fri- och rättigheterna. Idogt
och principiellt. De som anklagar oss för att vara odemokratiska har
under 25 år bedrivit olaglig åsiktsregistrering av oss (bevisligen) och
har nyligen belagt vårt ungdomsförbund mer partiellt åsiktsförbud. Vem
är då demokrat och vem är det inte?
Alla politiska partier skall bedömas utifrån vad de gör, inte utifrån
vad de säger. Att vara demokrat i ord är lätt, det är handlingen som är
avgörande. Alltså. Var står Kommunistiska Partiet i de demokratiska
strider som idag utkämpas i Sverige?
Alla som känner oss vet svaret. Vi står upp för demokratin när andra
inskränker den. Det gör oss till större demokrater än de som gapar
högst om demokrati.
*
Men inte nog med det. Vi kommunister vill utvidga demokratin till att
omfatta också det sk näringslivet. Vi hävdar att kapitalismen är
totalitär, att den allra viktigaste delen av människors liv, rätten
till arbete och utkomst, styrs av privata tyrannier, bortom allt vad
demokrati heter.
• Vi accepterar inte att en antal kapitalägare och direktörer äger
oinskränkt rätt att slå igen fabriker och flytta jobben utomlands. Bara
för att de gynnar dem själva och deras egna bankkonton.
• Vi accepterar inte att Saab Automobils framtid skall avgöras i ett direktionsrum i Detroit.
• Vi accepterar inte att samhälleliga maktpositioner kan ärvas.
• Vi accepterar överhuvudtaget inte kapitalägandets makt. Vi anser att
samhället skall styra oinskränkt också över det sk näringslivet, på
demokratiskt vis och i enlighet med folkviljan. Först när kapitalets
diktatur upphävs blir demokratin hel och full.
Kontroversiella ståndpunkter, naturligtvis. Att ifrågasätta kapitalets
makt är den värsta av synder i den marknadsliberala kyrkan. Men hur kan
vårt krav på mer demokrati göra oss till demokratins fiender?
Men inte nog med det. Vi kommunister vill utvidga demokratin till att
omfatta också det sk näringslivet. Vi hävdar att kapitalismen är
totalitär, att den allra viktigaste delen av människors liv, rätten
till arbete och utkomst, styrs av privata tyrannier, bortom allt vad
demokrati heter.
• Vi accepterar inte att en antal kapitalägare och direktörer äger
oinskränkt rätt att slå igen fabriker och flytta jobben utomlands. Bara
för att de gynnar dem själva och deras egna bankkonton.
• Vi accepterar inte att Saab Automobils framtid skall avgöras i ett direktionsrum i Detroit.
• Vi accepterar inte att samhälleliga maktpositioner kan ärvas.
• Vi accepterar överhuvudtaget inte kapitalägandets makt. Vi anser att
samhället skall styra oinskränkt också över det sk näringslivet, på
demokratiskt vis och i enlighet med folkviljan. Först när kapitalets
diktatur upphävs blir demokratin hel och full.
Kontroversiella ståndpunkter, naturligtvis. Att ifrågasätta kapitalets
makt är den värsta av synder i den marknadsliberala kyrkan. Men hur kan
vårt krav på mer demokrati göra oss till demokratins fiender?
*
Vi kommunister vill avskaffa privatägandets makt över ekonomi och över
politik. Innan denna totalitära makt är undanröjd blir samhället inte
så demokratiskt som de kan och borde vara.
Därför talar vi med Karl Marx om "proletariatets diktatur", om en
samhällsordning där arbetet styr över kapitalet istället för tvärtom.
Det handlar om folkmakt, arbetarmakt - i staten och över hela
samhällsekonomin.
Blotta termen får våra fiender att tugga fradga. Vad vi menar spelar
ingen roll för dem. Bara det att vi använder termen i dess
ursprungliga, positiva bemärkelse är bevis nog på vår förskräcklighet.
Alla andra säger sig ju vara för oinskränkt demokrati, inte minst de
själva.
Men det är ljug. Alla andra är för kapitalets diktatur, är för
privatägandets tyranni. Det är inte vi kommunister som är
diktarurkramarna i dagens Sverige. Diktaturkramarna är de som hävdar
att kusinerna Wallenberg och deras gelikar skall ha rätt att lägga ner
arbetsplatser och exportera jobb utan hänsyn till samhällsintresset;
diktaturkramarna är de som lydigt böjer sig för Svenskt Näringsliv
problemformuleringsföreträde och som har mage att påstå att ordet är
fritt under de privata mediaföretagens monopol.
Vad är mest demokratiskt - den arbetande folkmajoritetens makt över
kapitalägande minoriteten eller den kapitalägande minoritetens makt
över den arbetande folkmajoriteten? Det är så frågan står. Det finns
inget mellanting. I klassamhället står den ena klassens makt mot den
andras.
Vårt svar är rakt och ärligt: Vi är för den arbetande folkmajoritetens
makt över den kapitalägande minoriteten. Det gör oss till de största
demokraterna i en tid då alla andra bockar sig dubbelvikta för
marknadens diktatur.
Vi kommunister vill avskaffa privatägandets makt över ekonomi och över
politik. Innan denna totalitära makt är undanröjd blir samhället inte
så demokratiskt som de kan och borde vara.
Därför talar vi med Karl Marx om "proletariatets diktatur", om en
samhällsordning där arbetet styr över kapitalet istället för tvärtom.
Det handlar om folkmakt, arbetarmakt - i staten och över hela
samhällsekonomin.
Blotta termen får våra fiender att tugga fradga. Vad vi menar spelar
ingen roll för dem. Bara det att vi använder termen i dess
ursprungliga, positiva bemärkelse är bevis nog på vår förskräcklighet.
Alla andra säger sig ju vara för oinskränkt demokrati, inte minst de
själva.
Men det är ljug. Alla andra är för kapitalets diktatur, är för
privatägandets tyranni. Det är inte vi kommunister som är
diktarurkramarna i dagens Sverige. Diktaturkramarna är de som hävdar
att kusinerna Wallenberg och deras gelikar skall ha rätt att lägga ner
arbetsplatser och exportera jobb utan hänsyn till samhällsintresset;
diktaturkramarna är de som lydigt böjer sig för Svenskt Näringsliv
problemformuleringsföreträde och som har mage att påstå att ordet är
fritt under de privata mediaföretagens monopol.
Vad är mest demokratiskt - den arbetande folkmajoritetens makt över
kapitalägande minoriteten eller den kapitalägande minoritetens makt
över den arbetande folkmajoriteten? Det är så frågan står. Det finns
inget mellanting. I klassamhället står den ena klassens makt mot den
andras.
Vårt svar är rakt och ärligt: Vi är för den arbetande folkmajoritetens
makt över den kapitalägande minoriteten. Det gör oss till de största
demokraterna i en tid då alla andra bockar sig dubbelvikta för
marknadens diktatur.