Cementerad uppdelning
På mitt jobb gör tjejer en sak och killar en annan. Det vi tjejer gör är oftast tråkigare och innebär mindre frihet. Vi sitter fast i kassabåset och bemöter kund efter kund som ska lämna butiken nöjd nog att komma tillbaka någon annan gång. Rasterna får vi när någon löser av oss. Vill vi av någon anledning lämna kassan ska vi ringa kassaledare.
Slitskadorna uppstår vid upprepad rörelse. Tillslut bildas mjölksyra som tär på nerver och muskler.
Det gör ont. Ibland kan jag se hur någon av mina äldre kollegor släcker kassalampan men sitter kvar och då möter vi menande varandras blick för vi vet vad det handlar om. Det är egentligen inte tillåtet att stänga sådär, men kassaledarna är människor nog att inte säga något de heller. Det tillhör.
Och jag säger till Handelsanställdas förbund att rotation inom butik borde finnas i kollektivavtalet och de svarar att de hellre förhandlar ner tiden i kassan. Med andra ord stödjer de den ofrivilliga deltidsarbetslösheten.
För istället för att ge oss tid på golvet kortar arbetsgivaren hellre vår tid i kassan. De allra flesta i kassan jobbar deltid.
Kön styr. Deltidsanställningar och osäkra anställningsformer är regel inom de områden kvinnor jobbar oavsett om det gäller detaljhandeln eller handels i sin helhet. Partihandeln som är mansdominerad har ytterst få deltidsanställningar i likhet med de mansdominerade elektronik och bygg-butikerna som även de domineras av heltid.
De få gånger jag varit på kolonial (torrvaror såsom kryddor och konserver) har jag känt en kvävande press att göra allt skitbra. Och numera försöker jag hålla mig därifrån, ironiskt egentligen. Men pressen att bevisa sig är närmast förnedrande. Vad som är så macho med att ställa varor i hyllorna kan jag inte förstå?
När jag började jobba på min butik vet jag att jag hörde av mig till chefen och bad om att få jobba på golvet istället men det hände inget med min förfrågan.
Och när en kollega och nära vän till mig gjorde samma sak fast med lite mer påstridighet så hamnade hon på blomavdelningen.
Men sommarjobbskillarna som börjar i kassan hamnar per automatik i slutet av sommarn på annan avdelning. Det är få killar som fastnat hos oss i kassan.
På golvet får man längre arbetspass och tjänar därför bättre, fler timmar på schemat ger ju också mer pengar vid sjukskrivning och sånt.
På golvet kan man lära sig att lyfta rätt utan att få ont, man löser sig själv på rast, man kan planera sin arbetstid efter leveranserna och inte efter hur många kunder det är i butiken.
Golvet har också mer tillgång till vidareutbildning och möjlighet att avancera inom sin avdelning. Det är ett mer varierat och stimulerande (roligare) jobb. Att tiden står stilla i kassan jämfört med på golvet har jag hört tusen gånger.
Men vi i kassan får ibland göra saker på golvet. Vi får promenera runt och lämna tillbaka de varor som hamnat fel i butiken eller som kollokillarna lagt i en hög på lagret.
Och vi får gå och lägga trasiga (ofta äckliga) varor i de olika containrarna. Ett tag fick vi inte gå med äckliga varor för att kollo inte litade på att vi skulle ”krossa” rätt, det vill säga stämpla in varje vara och lägga i rätt container.
Så typiskt. Hur manligt och kvinnligt könsmärkta sysslor ändras med enda orsaken att ”det är så jävla tråkigt, vi låter tjejerna göra det”.
Men nu är det i alla fall ofta vi tjejer som gör det och vi klagar inte. Det är skönt att få lämna kassalinjen ibland.