Hoppa till huvudinnehåll
Av

Vik inte ner er Byggnads!


I förra veckan varslade Byggnads om strejk i den pågående avtalsrörelsen. Varslet omfattar cirka 60 företag och drygt 2600 medlemmar.

Bakgrunden till varslet är ett högt och provocerande spel från byggmästarnas sida. Deras organisation, Sveriges Byggindustrier (BI), har konsekvent förhalat förhandlingar och samtidigt angripit grundläggande principer om löner, yrkesutbildning och arbetarinflytande som finns i nu gällande kollektivavtal.

Agerandet från BI är sannolikt uppbackat från Svenskt Näringsliv. Byggnads och de övriga förbunden inom 6F (samarbetet mellan Byggnads, Elektrikerna, Målarna, Fastighet och Seko) har denna gången utmanat det så kallade märket. Man har krävt högre lönelyft än Industrifackens 2,8 procent och låglönesatsningar som inte rimmar med de blygsamma avtalskrav och det samförstånd till döds som dessa fack ägnat sig åt i åratal.

Situationen spetsas till när Industrifacken; GS (facket för skogs-, trä- och grafisk bransch), IF Metall, Livs, Sveriges Ingenjörer och Unionen, raskt slöt ett nytt avtal förra veckan. Det landade på 2,2 procent. Alltså till och med en god bit under det ”ansvarsfulla” kravet. Nu förväntas övriga förbund att rätta sig efter detta. Därför är det en principiellt viktig strid som Byggnads och de övriga inom 6F förhoppningsvis tar. Arbetsköparna vill till varje pris tvinga på dem den fackliga tvångströjan igen.

I veckans Arbetet täcks hela baksidan av en annons från BI. Här ger man Byggnads och det nuvarande Byggavtalet skulden för i stort sett samtliga samhällsproblem.

Inom parantes sagt är det minst sagt sorgligt att en tidning som främst når fackligt förtroendevalda upplåter annonsplats till motståndarna inför en facklig konflikt.

Byggmästarna spar som sagt inte på krutet. Ett ”oförändrat omodernt Byggavtal” som man kallar det man själv var med och utarbetade för sex år sedan, är roten till: Fler oschyssta företag, minskat byggande, ökad bostadskris, försämrad arbetsmiljö, machokultur, minskad mångfald, fler konkurser, färre byggföretag och färre anställda, osv i samma stil.

Motgiftet är ett ”nytt, enkelt och konkurrenskraftigt Byggavtal” som genom att BI får diktera villkoren leder till trygghet, tiotusentals nya jobb, ökat byggande, att alla får någonstans att bo och en ”tryggad framtid för den svenska byggbranschens företag och anställda” finns inom räckhåll.

Låt oss, när vi tvingat tillbaka reflexen att kaskadspy åt skitpratet, titta på vad byggmästarnas ”konkurrenskraftiga avtal” skulle innehålla i verkligheten.

• BI vill ha bort ackordslönesystemet. Lagackordet ger arbetarna makt att påverka sin inkomst, kräver sammanhållning och organiserade och fungerande arbets-platser. Därför är det ett hatobjekt för byggmästarna. Men att det ökar stressen är en myt. Det är dagens alltmer uppsplittrade arbetsplatser och orimligt korta byggtider som skapar ökad stress och dålig kvalitet.

• BI motsätter sig ansvar för att lika lön och villkor ska gälla. De vill istället kunna fortsätta utnyttja låglönekonkurrens, svartarbete och andra avarter inom branschen.

• BI vill frysa lägstalönerna och införa en 18-månaders anställningsform. Det påstås ge ungdomar, kvinnor och nyanlända ”insteg i branschen genom enkla jobb” till 65 procent av avtalets lägsta lön, alltså max 16500 kronor i månaden.

Det är bra av Byggnads att ta strid mot detta!

Pengarna regnar över byggbolagen. Det är inte mer än rätt att kräva att arbetarna får en större del av det som vi arbetar ihop. Att bekämpa lönedumpning och oseriösa företag är viktigt både för sammanhållningen och säkerheten på jobbet. Låga löner och otrygga villkor ger inte fler jobb.

Byggnads kräver istället att byggbolagen skall vara med och betala för utbildningsinsatser för att välkomna både kvinnor, män, ungdomar och nyanlända i branschen. Dessutom vill Byggnads skriva in i avtalet att företagen ska anställa lärlingar. Det har länge varit svårt för ungdomarna att få en lärlingsplats eftersom byggföretagen inte anställer dem.

Bland byggnadsarbetarna finns garanterat ett stort stöd och en vilja att ta striden för dessa viktiga krav och principer om rättvisa villkor och större arbetarinflytande. Men lika stor skulle besvikelsen bli om Byggnads ledning viker ner sig på grund av politiska påtryckningar eller om de av andra skäl inte står fast vid kraven.