”Även de med en trygg anställning sitter löst”

Publicerad 3 november 2017
Jenny Wrangborg är redaktör för den nyutkomna antologin Lösa förbindelser, där hon själv också bidrar med ett kapitel om den ökande övervakningen av arbetare.
Jenny Wrangborg är redaktör för den nyutkomna antologin Lösa förbindelser, där hon själv också bidrar med ett kapitel om den ökande övervakningen av arbetare.

– Vi hoppas att den sprids mycket och att den kommer användas, säger Jenny Wrangborg om den nyutkomna antologin Lösa förbindelser, som belyser handelsanställdas arbetsvillkor.

Bilder
  • Antologin Lösa förnindelser innehåller både texter av handelsanställda och av journalister som skriver om utvecklingen på arbetsmarknaden.

”Det finns en rädsla för att berätta hur man har det på jobbet. Och så handlar yttrandefrihets-
debatten om något helt annat.”

Hyvling av tjänster, otrygga anställningar, sexuella trakasserier, bemanningsföretag, deltider, nystartsjobb. I nyutkomna antologin Lösa förbindelser beskrivs handelsanställdas arbetsvillkor utan några skygglappar.

– Vi ville göra en bok som lyfter fram hur verkligheten ser ut för människor som arbetar i handeln, berättar bokens redaktör Jenny Wrangborg för Proletären. Under vilka villkor man måste jobba, och vad som har hänt på arbetsmarknaden under de senaste decennierna.

”Vi” är förutom Jenny Wrangborg själv, Handelsanställdas förbund och Leopard förlag.

Som redaktör har Jenny Wrangborg strävat efter en balans mellan journalistiska texter och arbetares egna texter. Helhetsgrepp över arbetsmarknaden och nedslag i verkligheten på arbetsplatserna får komplettera varandra.

Men det har inte varit problemfritt att få de anställda att våga delta.

– Det är inte helt självklart att våga säga hur man har det på jobbet. Folk är rädda för att de ska mista jobbet om de berättar hur det är. Så där har alla journalister och jag fått kämpa med att hitta folk som ställer upp och vågar bli intervjuade.

– Det här är ju inget som är specifikt för handelsbranschen utan beror på de otrygga anställningarna som finns på hela arbetsmarknaden men slår särskilt hårt mot LO-kollektivet, också de som är fast anställda.

I en dom i Arbetsdomstolen från ifjol slås fast att Lagen om anställningsskydd – Las – skyddar själva anställningen men inte anställningsgraden. Det är alltså fritt fram för arbetsköpare att hyvla, att tvinga en anställd att gå ner i arbetstid.

– Även de som på pappret har en trygg anställning sitter alltså löst.

Det finns en viss bitter ironi i att
samtidigt som tystnaden och rädslan sprider sig på arbetsplatserna handlar yttrandefrihetsdebatten i stor utsträckning om vad man får säga och skriva om olika folkgrupper, vad man ska kalla ett bakverk eller vad som bör stå i barnböcker.

– Att det finns en sån rädsla för att berätta hur man har det på jobbet, det blev jag själv förvånad över. Och så handlar yttrandefrihetsdebatten om något helt annat. Det är helt absurt. Det finns liksom inga perspektiv. Det är någon annan som sätter dagordningen.

Jenny Wrangborg är poet och
har gett ut de kritikerrosade böckerna Kallskänken (2010) och Vad ska vi göra med varandra (2014). Hon arbetar fortfarande inom restaurangbranschen men sedan en tid tillbaka i ett butikskök, och därför är hon fackligt organiserad i Handels.

I Lösa förbindelser bidrar hon själv med ett kapitel om övervakningen av arbetare. Hon skriver om hur hon får sin väska genomsökt på vägen hem från arbetet.

– Varför är det viktigt? Varför är det vi som ska kollas? De stora summorna som man kan fiffla med finns liksom inte i kallskänksdisken. Jag har tyckt att det har varit väldigt förnedrande.

– Det är något liknande med stämpelklocka. Om jag inte kommer till jobbet i tid så kommer det att märkas för att det är ett så slimmat schema. Om inte jag är i kallskänken så blir ingen mat producerad, om inte jag sitter i kassan så kommer vi inte kunna sälja någonting. Det är väldigt tydligt om jag saknas på jobbet. Om cheferna inte är på jobbet så märks det inte på samma sätt. Men de behöver inte stämpla in! Det handlar inte om att kolla om vi är på jobbet eller inte, utan det är något annat. Och det ville jag undersöka lite.
En annan del av övervakningen är ”aktiv tid”-systemet som används på vissa lager. Med en GPS kan arbetsledare hela tiden hålla koll på var varje arbetare är och hur intensivt hen arbetar. Systemet kan se olika ut på olika arbetsplatser, men syftet är detsamma – att hela tiden pressa de anställda till att jobba lite snabbare, antingen genom morötter till de som jobbar fort eller med piska och hot mot de som inte håller måttet.

– Varje sekund ska vara produktiv. Men ingen människa klarar av att jobba på det sättet. Det är därför vi har arbetsmiljölagar som reglerar att vi till exempel har rätt till raster. Och vad är det för jobb egentligen om man inte ens har tid att prata med sina arbetskamrater?

– Det lyfter frågan om varför vi egentligen jobbar. Om jobbet gör dig sjuk, du sliter ut dig, du har inte tid att prata med någon och du blir isolerad, då är det kanske bättre att inte jobba.

Att här gå in på varje ämne som behandlas i Lösa förbindelser är omöjligt. Men ska man sammanfatta det som beskrivs med ett ord är det ”otrygghet”. Situationen i handeln är lik den som råder i andra kvinnodominerade branscher, branscher där personalen utgör en relativt hög andel av kostnaden för arbetsköparen, till exempel vård och omsorg, städ samt hotell och restaurang.

– I de här branscherna är man traditionellt inte heller lika välorganiserade. Därför har otryggheten varit enklare att få igenom på våra arbetsplatser först. Men nu sprider ju sig de otrygga anställningarna även upp till medelklassen.

– Det finns en hel del att göra, säger Jenny Wrangborg som inte vill att Lösa förbindelser ska ses som enbart en samling eländesbeskrivningar. Allt går att förändra. Lika otänkbara som bemanningsföretag, nystartsjobb och allmän visstidsanställning en gång var, lika självklart kan det bli igen att de är företeelser som inte hör hemma på svensk arbetsmarknad.

Men då krävs det arbete. För att föra kamp på arbetsplatserna idag behövs det strategier som är anpassade till nutidens arbetsmarknad.

– På en arbetsplats där det finns både fastanställda och folk med otrygga anställningar, där kan till exempel vara en fastanställd som för fram krav till chefen. Man kan hitta, plattformar där chefen inte kan nå en, till exempel i slutna Facebookgrupper, och man kan turas om att föra fram fackliga krav.

Med Lösa förbindelser hoppas Jenny Wrangborg kunna sprida kunskap, både om problem och sätt att bekämpa dem. På samma gång en handbok och en inspirationskälla.

– Boken är ju väldigt nyutkommen så jag vågar inte säga för mycket, men den ska på ett eller annat sätt ut bland Handels medlemmar. Vi hoppas ju att den sprids mycket och att den kommer att användas.