Hoppa till huvudinnehåll
Av

”Bonnier representerar den tid vi lever i”

Helsingborgs Dagblad har köpts upp av Bonnierägda Sydsvenskan och 200 tjänster ska bort. Gunnar Bergdahl, kulturchef på Helsingborgs Dagblad, efterlyser större politiskt ansvarstagande för tidningsjournalistiken.


Nyligen godkände statliga Konkurrensverket Malmötidningen Sydsvenskans uppköp av Helsingborgs Dagblad. Gunnar Bergdahl, kulturchef på Helsingborgs Dagblad, är inte förvånad över att köpet gick igenom.

– Det var inte oväntat. Konkurrensverkets behandling fungerar som en dimridå som ger sken av att allt gått rätt till. Sverige är något av ett marknadsliberalt eldorado. Konkurrens-lagstiftningen i Sverige är ovanligt tandlös för en västerländsk demokrati. Det här köpet hade nog varit otänkbart i exempelvis England eller USA.

Bonnierkoncernens ägande i mediesverige är ett ständigt aktuellt ämne. När Skånes stora Bonnierägda dagstidning köper fristående Helsingborgs Dagblad blir frågan återigen aktuell.

– Man måste se att Bonnier som företeelse representerar den tid vi lever i, menar Gunnar Bergdahl. Om marknadskrafterna får härja fritt, så blir resultatet kommersiellt och girigt. Det var väl Jan Stenbeck som sa något i stil med att ”den fria konkurrensen är bra på alla vis, men inget går upp mot ett hälsosamt monopol”.

Det är inte bara den ökande maktkoncentrationen hos medie-jättarna som utgör ett problem. De lokala redaktionerna blir färre och mindre, och utrikesredaktionerna förlitar sig alltmer på nyhetsbyråer och obekräftade uppgifter på internet. I ökande grad kommer nyheterna från samma källor.

Gunnar Bergdahl är oroad över situationen.

– Om man pratar med människor, oavsett om de är snickare eller mediefolk, så är alla överens om att vi behöver en yrkes-kategori som sätter sin yrkesheder i pant på att det man rapporterar är sant. Vi vill inte ha en nyhetsrapportering som baseras på någon sorts bloggflöde.

För det aktuella sammangåendet av Skånetidningarna finns ännu ingen konkret plan. Under augusti kommer förhandlingar ske, och i september ska det konkreta förslaget presenteras.

Sydsvenskans vd Lars Dahmén driver projektet, och har aviserat att den nya tidningen ska bli en tidning med flera editioner.

– Det betyder i princip att det ska bli en redaktion, förklarar Gunnar Bergdahl. Man ska syndikera materialet, som det kallas. Sannolikt kommer det till stora delar att vara samma text.

Helsingborgs Dagblads kulturredaktion producerar årligen bland annat 600 bokrecensioner och 150 filmrecensioner. I politiska krönikor och artiklar är det en progressiv samhällssyn som genomsyrar texten.

– På det här sättet samordnar man alltså åsiktsmaterialet, säger Gunnar Bergdahl. Det betyder att det blir färre röster som hörs.

Den nya tidningen kommer ha en kulturchef, och Gunnar Bergdahl har fått veta att det inte blir han.

– Men jag är inte uppsagd, och har inte sagt upp mig.

De anställda på de två sammangående tidningarna har fått veta att av 600 tjänster, ska 200 försvinna. Hälften av dessa är redaktionstjänster.

Enligt Gunnar Bergdahl tycks ambitionen vara att journalistiken ska skötas enligt samma kommersiella principer som exempelvis distributionen.

– Det strider inte så lite mot högtidstalen om demokrati och mångfald, konstaterar han.

En grundläggande orsak till krisen i mediesverige anser Gunnar Bergdahl är ägandeförhållandena.

– När en så stor del av journalistiken är inlemmad i ett kommersiellt system, så står den också oskyddad när kommersen sviktar. Att de politiska partierna gjort sig av med sina tidningar har hjälpt den utvecklingen på traven.

– Men det som gör mig mest beklämd är att det inte kommer några initiativ från politikerna.

Gunnar Bergdahl pekar också på skillnaden som görs mellan det skrivna ordet och etermedier som tv och radio.

– Inom tv har det varit självklart att skapa en del som är reglerad av samhället, säger han. Men journalistiken avstår man från, eftersom man ser det som kommersiell verksamhet. Inga politiker bryr sig.

Gunnar Bergdahl menar att det enda man kan föreställa sig som lösning är ett utökat public service-tänk.

– Långsiktigt måste vi kunna garantera en maktgranskande journalistik. En sådan kommer vi inte ha om man sparkar tillräckligt många journalister.
Fakta

”Bonnier representerar den tid vi lever i”

Det svenska mediamonopolet
  • De fem största ägarna av svensk dagstidningspress i andel av marknaden (2012):
• Bonnier (DN, Expressen, Dagens Industri): 24 % • Stampen (Göteborgs-Posten, Nerikes Allehanda mfl lokaltidningar): 16 % • Schibsted (Aftonbladet, SvD, Metro): 15 % • MittMedia (Dala-Demokraten, Gefle Dagblad, Arbetarbladet mfl): 9 % • Gota Media (BLT, Borås Tidning, Kristianstadsbladet mfl): 8 %
  • De fem största, totalt: 71 %