Hoppa till huvudinnehåll
Av

Dramatik i valmånaden

– Folket måste göra något åt högerextremismen, säger manusförfattaren Johathan Lehtonen vars nya pjäs ”Revolutionens år” i veckan har urpremiär på Göteborgs dramatiska teater.


I samband med valet bjuder Göteborgs dramatiska teater på två politiska föreställningar. Dels ett gästspel där den lilla teatergruppen Bänknötarna sätter upp Roland Jansons ”Bänken”, dels urpremiären av Jonathan Lehtonens ”Revolutionens år” som riktar strålkastarljuset mot den högerextremism som vuxit sig stark i Sverige och Europa under senare år.

Idén till ”Revolutionens år” fick Jonathan Lehtonen när en av hans tidigare pjäser polisanmäldes av Sverigedemokraternas ungdomsförbund SDU.

– Jag började fundera på om det inte är de högerextrema som gör en revolution just nu. Och folket måste göra något åt det, frågan är vad.

Pjäsen utspelar sig under den senaste mandatperioden och handlar bland annat om Pia som skapar Facebook-gruppen Revolutionens år. Sidan får alldeles för få likes, samtidigt sitter en Anders och skriver på sitt manifest.

En annan av pjäsens gestalter är Cora från Irak som är städerska på ett företag och har släppt politiken för att det var den som fick henne att fly.

– Men hennes position i samhället längst ner på stegen tvingar in henne i det politiska ändå, berättar Jonathan Lehtonen.

Han tycker att högerextremismen är valets viktigaste politiska fråga men kan inte själv svara på vad vi ska göra för att hindra dess framfart.

– Jag ställer bara frågor. Det är märkligt hur historien upprepar sig och att folk i perioder söker sig till en mer fascistisk samhällsordning.

Han tror att krisen i världsekonomin utgör grogrund för högerextremism och att EU skapar en sluten kontinent där vi och dem-tänkandet kan frodas.

– Terrorattacken mot USA 2001 skapade också en ny rädsla för en viss typ av människor och en viss religion. Fascismen bygger alltid på rädsla.

Roland Jansons ”Bänken” från 1980 handlar enligt upphovsmannen om hur alkohol och droger fungerar som intellektuellt bedövningsmedel för folket.

– Det blir ingen revolt av tabletter, som han uttrycker det.

– ”Bänken” är rolig att spela för att den talar arbetarnas språk, säger skådespelaren Bruno Bran. För mig handlar pjäsen framförallt om klassamhället.

– Det känns jävligt angeläget att spela något med viktigt innehåll för medborgarna, säger kollegan Dan Nerenius. ”Bänken” är tidlös satir.

Han menar att det som förenar ”Bänken” och ”Revolutionens år” är att det är två pjäser som vågar vara politiska i en tid då publikfriande teater med kända namn och titlar är så dominerande.

– Det viktiga är att vi som kulturarbetare hjälper till att engagera människor. Visioner är ett viktigt ord inom konsten.

Båda pjäserna använder sig också på olika sätt av humor för att tydliggöra sitt tema.

– ”Revolutionens år” är tragikomisk, säger Jonathan Lehtonen. Dystopin funkar inte om man bara öser på med mörker.

– Svart på svart syns inte, säger Roland Janson. Inte vitt på vitt heller.

Revolutionens år har premiär på Göteborgs dramatiska teater 11 september och kommer även att spelas på skolor under höstterminen. ”Bänken” spelas 20-28 september.
Fakta

Dramatik i valmånaden

[[nid: view_mode=inlinenode]]