En kittling i kulturens finrum

Den skandalomsusade hiphop-artisten Ken Ring kommer till bokmässan i Göteborg iklädd shorts och badtofflor och med kompromisslöst självförtroende i blicken. I samband med mässan ger finförlaget Albert Bonnier ut hans självbiografi ”Livet” och boken ska lanseras med hjälp av intervjuer i olika montrar.

Ken Ring drar uppenbarligen stor publik även bland kulturtanter och förlagsfolk. Det är något med denne musikbranschens bad boy som fascinerar, som inbjuder till spekulationer och löpsedlar.

Ironiskt nog är det i Aftonbladets monter som Ken Ring gör ett av sina framträdanden och han är inte sen med att på sitt raka och lite oslipade sätt kasta kängor åt reportrarna. ”Det finns ingen sanning i kvällstidningarna.”

Det är svårt att riktigt få grepp om Ken Ring. Å ena sidan står han stadigt på sin klassbakgrund i Stockholms förorter och hela hans uppenbarelse är en enda stor vägran att anpassa sig till etablissemanget. Å andra sidan är han märkbart nöjd över att släppas in i ”Sveriges finrum”, som han kallar Albert Bonniers kontor på förlaget.

Efter mötet med förläggarna blir han som många gånger förut nerbrottad av poliser i tunnelbanan, men den här gången finns ett leende på hans läppar. Han tänker att boken som snart ska komma gör honom osårbar.

Även i sociala och politiska frågor finns en dubbelhet hos Ken Ring. Två veckor efter valet till riksdagen då Sverigedemokraterna blir tredje största parti påstår han utan att blinka att rasismen i Stockholm har minskat sedan han själv var ung. ”Det var länge sedan någon kallade mig neger, om man säger så.” Han säger att rösterna på SD handlar mer om missnöje än om rasism och att han själv också kan hålla med om att Sverige tar emot väldigt många invandrare.

Han står också självsäkert fast vid påståendet att Sverige inte har en enda bra kvinnlig hiphop-artist.

De oundvikliga frågorna om drogmissbruk hanterar Ken Ring med samma lugn. Han hymlar inte med att han har använt en hel del droger och att flera av hans över 300 låtar är resultatet av långa fester i studion. Samtidigt är han trovärdig när han säger att ett liv med droger inte är något han önskar de unga idag.

Efter frågestunden i Aftonbladets monter är det oklart vilken roll Ken Ring har spelat på bokmässan. Är han en kittling i det annars så likriktade finkulturella rummet eller har vi bevittnat ihjälkramandet av en artist som när det begav sig blev gripen av polis efter att ha rappat om att spränga regeringen? En sak är i alla fall säker: Textradernas profetior om att socialtjänstemän kommer att be Ken Ring om autografer har slagit in.