Värmande om solidaritet
Pride är en lättsam och humoristisk berättelse om kollektivets styrka i en hård tid.
När man tänker på gruvstrejken i England 1984-1985 är kanske inte gayrörelsen det första som dyker upp i huvudet. Men faktum är att ”Lesbians and gays support the miners” var en väldigt viktig supportgrupp för de strejkande gruvarbetarna.
Det var ett unikt samarbete som byggde broar och stärkte band mellan utsatta grupper i samhället. Strejken var både utdragen och svår och ledde i slutändan till nederlag för gruvarbetarna. Margaret Tatchers taktik för att bryta strejken var helt sonika att svälta ut de strejkande arbetarna.
Pride tar avstamp i 1984 års Pridefestival i London där Joe, en ordentlig student och ”mammas pojke” som inte riktigt kommit ut än dras med i tåget. Han lär känna ett gäng bögar och flator som jobbar i en gaybokhandel, och det blir början på en resa han sent ska glömma.
En dag får en av killarna i gänget en idé. De homosexuellas ständiga plågoande polisen tycks för tillfället ha lugnat ned sig och slutat bry sig om dem. Istället har de börjat trakassera de strejkande gruvarbetarna. Vännerna startar då solidaritetsgruppen ”Lesbians and gays support the miners”, och börjar samla in pengar till de hungrande gruvarbetarna.
När Joe och hans vänner ska åka till en liten walesisk by för att överlämna de insamlade pengarna är de oroliga för mötet med de macho gruvarbetarna. Ute på den konservativa landsbygden frodas fördomarna mot homosexuella. Men efter att byborna fått i sig några öl, och en av killarna i gruppen bjudit på en spektakulär dansuppvisning, vänder den fientliga inställningen och gruppen hyllas snart som hjältar av nästan alla i byn.
Pride är överlag en lättsam och humoristisk film, trots att den handlar om en tid i historien som var ganska hård och kall för många människor. I 1980-talets England har HIV-skräcken börjat sprida sig, vilket syns i medierna och den allmänna inställningen till homosexuella. Trakasserier och misshandel var vardagsmat, men har i filmen fått en något nedtonad roll.
Precis som filmens namn antyder är det här i första hand en historia om stolthet. Att våga stå upp för den man är och för sina rättigheter. Och vi påminns om den otroliga styrkan som uppstår när människor går samman och kräver sin rätt, enade mot en gemensam fiende. Jag lämnar biosalongen med en känsla av hoppfullhet och förnyad tro på mänskligheten.