Hoppa till huvudinnehåll
Av

Dags för körkort i gymnasieutbildningen

Det är ett faktum att körkort ger människor ökad möjlighet att få jobb och försörjning, varför det borde vara en självklarhet att körkortsutbildning blir en del av gymnasieutbildningen.


Med vårens intåg närmar sig en ny kull gymnasieelever slutet på sin skolgång. I framtiden väntar en allt hänsynslösare arbetsmarknad.

För vissa är den knivskarpa konkurrensen – vässad av den fria kapitalismens massarbetslöshet – värre än för andra. Det gäller inte minst alla de som inte har råd med körkort. Bara tre av tio svenska ungdomar tar i dag körkort som 18-åringar, jämfört med 1989 då hälften av 18-åringarna tog körkort.

I massarbetslöshetens Sverige, där arbetsköparna kan välja och vraka, är körkortsinnehav ofta ett krav för att ens kallas till en anställningsintervju.

Med tanke på att arbetsköparna listar körkort som ett av de två viktigaste anställningskraven är det inte så konstigt att 60 procent av alla arbetslösa mellan 18 och 24 år saknar körkort.

Det kostar i genomsnitt över 15.000 kronor att ta körkort. För överklassens ungar är detta inget problem, de får både körkort och bil betalt av mamma och pappa. Men för arbetarklassens unga, inte minst alla som står utan jobb, är det pengar som helt enkelt inte finns. Därmed hamnar arbetslösa ungdomar i en olöslig fälla. För att få jobb måste de skaffa körkort, men för att ha råd att ta körkort måste de först ha ett jobb.

Det ligger i samhällets intresse att lösa situationen. Och lösningen är mycket enkel. Gör körkortsutbildning till en del av den gymnasiala utbildningen. Om inte som en obligatorisk kurs så i varje fall som ett tillvalsämne som erbjuds alla elever.

En av skolans uppgift – om alls inte den enda – är att göra unga människor redo för arbetsmarknaden. Det är ett faktum att körkort ger människor ökad möjlighet att få jobb och försörjning, varför det borde vara en självklarhet att körkortsutbildning blir en del av gymnasieutbildningen.