Internationell solidaritet är en demokratisk rättighet

”Om ni röstar på Hamas drar EU bort allt stöd till den palestinska myndigheten”, hotade Solana.


Oavsett vad man tycker om Hamas utgör Solanas uttalande ett
flagrant angrepp på den demokrati som USA och EU påstår vara målet för
det moderna korståget i Mellanöstern. Det är inte Javier Solana och EU
som skall utse nytt palestinskt parlament. Utan de palestinska
väljarna. Utan hot och yttre påverkan.


Ändå är uttalandet logiskt. Hamas är uppsatt på EU:s godtyckliga
terrorlista och därmed förklarat fredlöst av EU. Givetvis är det då
otillåtet att rösta på Hamas. I Mellanöstern är den nya demokratin så
beskaffad att det bara är tillåtet att rösta på partier och kandidater
som godkänts av imperialismen.


Om denna det imperialistiska godtyckets demokrati handlar också det
demokratiupprop som offentliggjordes denna vecka och som Proletären i
detta nummer ägnar stort utrymme åt.


Det imperialistiska godtyckets demokrati förbjuder palestinierna
att rösta på icke godkända partier. Men den förbjuder också människor i
EU och Sverige att solidarisera sig med partier och rörelser som
bekämpar imperialismen och som därför förklarats fredlösa av
imperialismen. På godtyckliga grunder anklagade för terrorism.


Denna inskränkning av den demokratiska rätten att bedriva
solidaritetsarbete har den danska föreningen Oprør fått känna av. Med
stöd av EU:s terroristlagstiftning har dansk domstol gett polisen rätt
att stänga delar av föreningens hemsida. Samtidigt står en av
föreningens talesmän åtalad för att ha samlat in pengar till
Folkfronten för Palestinas befrielse, PFLP, och till
gerillaorganisationen Farc i Colombia. Vilket terroristlagen förbjuder.



Det som hänt och händer i Danmark kan lika gärna hända i Sverige.
Det är samma terroristlag som styr och samma diktat. I det
imperialistiska godtyckets demokrati är det bara tillåtet att
solidarisera sig med partier och organisationer som godkänts av
imperialismen.


Mot denna inskränkning av den demokratiska rätten att bedriva
solidaritetsarbete protesterar demokratiuppropet. Med provokationen som
yttersta vapen. Demokratiuppropet och dess undertecknare provocerar en
oacceptabel lag genom att öppet bryta mot den. För att därmed pröva
terroristlagstiftningens förenlighet med grundlag och grundläggande
demokratiska värden och inte minst med det allmänna rättsmedvetandet.


Uppropet har sitt ursprung i en solidaritetsvädjan från föreningen
Oprør. Därför provoceras lagen genom en symbolisk penninginsamling som
nämner PFLP och Farc som möjliga bidragsmottagare. Men det handlar inte
om PFLP eller Farc eller om någon av den andra befrielserörelser som
satts upp på EU:s terrorlista. Det handlar om vår demokratiska rätt
stödja befrielsekamp. Utifrån egna överväganden och egna bedömningar.


Hade EU:s terroristlagstiftning gällt i Sverige för 20 år sedan
hade det tveklöst varit förbjudet att samla in pengar till ANC i
Sydafrika eller till sandinistfronten FSLN i Nicaragua. Och
dessförinnan till FNL i Vietnam. Terroristlagen förbjuder all
solidaritet med kampen mot imperialismen. Varför det gäller att
försvara solidaritetsrätten. Kategoriskt och principiellt.


PFLP och Farc är i detta sammanhang bara viktiga som symboler för
lagtrotset. Man behöver inte dela dessa organisationers politiska
program, eller alls sympatisera med dem, för att stödja
demokratiuppropet. Det handlar om allas vår rätt att stödja
befrielsekamp utifrån de värderingar som är våra.


Kommunistiska Partiet stödjer inte terrorism. Men det betyder inte
att vi viker oss för det imperialistiska diktat som säger att
befrielsekamp är terrorism.


Det är imperialismen som är terroristisk i dagens värld.
Befrielsekampen är demokratisk; är själva förutsättningen för
demokrati, ty ett folk som behärskas av imperialistiskt förtryck
berövas rätten att styra över sitt eget öde.


Demokratiuppropet är viktigt. Liksom det upprop som i förra veckan
publicerades till förmån för den av USA bannlyste svensksomaliern Ahmed
Yusuf. Liksom alla initiativ som tas för att protestera mot de
inskränkningar av demokratiska fri- och rättigheter och de övergrepp
mot rättsäkerhet och personlig integritet som följt i spåren av det
s.k. kriget mot terrorismen.


I grunden handlar det om vilket samhälle vi skall ha. Om
demokrati eller reaktion. Om ett öppet samhäller eller om ett slutet
övervakningssamhälle. Om rätten att solidarisera sig med motstånd eller
om solidaritet som brott.


Slut upp bakom demokratiuppropet och sprid dess budskap!



20 december 2005

Proletären 51-52, 2005