Hoppa till huvudinnehåll
Av

Kosmetika på inhuman politik

Så fick regeringen och socialförsäkringsminister Ulf Kristersson krypa till det opinionsopportuna korset. Men bara lite försiktigt och mest på låtsas. För bakom de små korrigeringar som Kristersson nu lanserar kvarstår själva grundbulten i regeringens hårt kritiserade sjukförsäkringsreform: Sjukdom utgör inget undantag från högerns arbetstvång.


Så fick regeringen och socialförsäkringsminister Ulf Kristersson krypa till det opinionsopportuna korset. Men bara lite försiktigt och mest på låtsas. För bakom de små korrigeringar som Kristersson nu lanserar kvarstår själva grundbulten i regeringens hårt kritiserade sjukförsäkringsreform: Sjukdom utgör inget undantag från högerns arbetstvång.

Det nya i Kristerssons lilla förändring är att sjuka som faller för den sk stupstocken på nåder skall få stanna kvar i sjukförsäkringen – om det anses ”oskäligt” att tvinga in dem i arbetslivsintroduktion.

Men tro inte att det är läkare som skall avgöra vad som är skäligt eller inte. Bedömningen av vad som är ”skälig sjukdom” lämnar Kristersson istället till Försäkringskassans byråkrater och över dem till de förvaltningsdomstolar som Försäkringskassan lyder under. Sjukdomsdiagnoser blir juridik.

Det fantastiska i sammanhanget är att Kristerssons inte besvärar sig med att definiera eller ens antyda vad som i sjukförsäkringssammanhanget skall menas med ”oskäligt”, en typ av avsiktsförklaring som är legio i alla andra lagstiftningssammanhang. Lagstiftarens syfte skall i detta fall vara okänt.

Är det oskäligt att utförsäkra en svårt cancersjuk? Om det säger Kristersson inte ett knyst. Frågan lämnas utan ledtrådar till juristernas bedömning på det att Kristersson och hans regering skall kunna två sina händer i deras otvivelaktiga sakkunskap. Det är ett osedvanligt fegt sätt att fly undan eget ansvar.

Kristersson vidtar också storståtliga åtgärder till förmån för dem som hamnat mellan systemen, de så kallade nollklassade, som anses för friska för att vara sjuka och för sjuka för att kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Dessa olycksbarn i högerns Sverige skall nu få hela 5 000 konor i månaden i ”särskild ersättning”. Före skatt. Vilket ger 3 900 kronor efter skatt. Tänk så hjärtinnerligt human vår regering är.

Som plåster på såren skall högerpolitikens olycksbarn dessutom få ett lika särskilt bostadsstöd, oklart hur stort. Men eftersom stödet är behovsprövat lär inte alla nollklassade få det. Är man för frisk för att vara sjuk och för sjuk för att jobba får man inte ha för stora pretentioner.

Var och en förstår att detta bara är kosmetika på en högerattack som redan kastat ut 42 000 sjuka människor ur sjukförsäkringen och som dagligen och stundligen plågar och misshandlar långt många fler.

Men Kristersson och hans regering bryr sig inte. Det är arbetslinjen som gäller och den gör inte halt vid svårt sjuka människor. Kan du röra ett lillfinger är du frisk nog att arbeta med något. Pang! Du är friskförklarad och har att försörja dig själv, oavsett om det finns någon arbetsgivare som vill anställa dig. Kanske kan ditt lillfinger öppna eget. I vart fall omfattas du inte av samhällssolidariteten i högerns Sverige.

Det är en djupt inhuman politik med lika djupa rötter i högerns ideologi. Arbetare finns bara till för att arbeta. Jordelivet skall därför vara en jämmerdal för arbetare som inte uppfyller den kapitalistiska arbetsplikten.

Som avslutning vill vi uppmana till uppslutning i Påskupprorets manifestationer mot regeringens inhumana politik, sammankallade över hela landet på Annandag påsk. Kristerssons krumbukter ger nya skäl att protestera.