Odell, djävulen och marknadsfundamentalismen

Finansmarknadsminister Mats Odell får något hysteriskt i blicken så snart statligt ägande kommer på tal, som talade han om djävulen på en seans med Livets Ord. Statligt ägande och statliga regleringar är av ondo, måste bort, bort, bort.

Att de statliga företagen är lönsamma spelar ingen roll, de skall säljas ändå, om så med miljardförluster. Att statliga företag och statliga regleringar kan användas till folkflertalets fromma spelar ännu mindre roll. Det är marknaden som är Odells gud och rättesnöre, inte vad som är bra för folkflertalet.

Givetvis spelar inte heller facit någon roll för fundamentalisten Odell. Trots att det finns ett otvetydigt facit. Som vad gäller den avreglerade elmarknaden.

När elmarknaden avreglerades sades det att ökad konkurrens skulle ge lägre elpriser. Direktörerna i den elintensiva industrin blev så till sig i trasorna över denna marknadsliberal triumf, att de genast sålde ut de egna kraftbolagen i förvissningen om att de i framtiden skulle kunna köpa extern el till konkurrensnedsatt reapris.

Så gick det som det alltid går under kapitalismen. Av den avreglerade konkurrensen blev ett oligopol, där Vattenfall, Fortum och Eon diktatoriskt kontrollerar elmarknaden och elpriserna. Med kraftigt höjda oligopolpriser som följd och med vinstnivåer som en rättrogen kristen skulle beteckna som ocker.

”Elavregleringen är ett skräckexempel på hur förväntningarna på en stor politisk reform visat sig felaktiga”, hävdar nu forskarna Per Högselius och Arne Kaijser i en nyutkommen bok. Allt blev tvärtom mot vad avregleringens tillskyndare lovade.

Skräckexemplet gäller sedan inte bara själva avregleringen, utan också den kommunala privatiseringshysterin. För det var inte bara direktörer som blev till sig i trasorna när elmarknaden avreglerades, utan också kommunala räknenissar av alla politiska färger. Kommunen skulle minsann tjäna på att sälja sina egna elbolag för att istället köpa konkurrensnedsatt el och så såldes kommunala elbolag i parti och minut till Vattenfall, Fortum och Eon och till diverse andra profitkåta aktörer.

Nu står räknenissarna med skägget i brevlådan. Så visar en färsk undersökning från revisionsföretaget Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, att de kommunala elnätsbolag som ännu finns kvar har lägre priser än både oligopolet och de privata lycksökarna. I snitt handlar det om hela 24 procent lägre priser än lycksökarna och 16 procent lägre priser än Vattenfall, Fortum och Eon.

Det är profiten som slår igenom på räkningen, inte den konkurrens som kapitalismen förvandlat till oligopol.

Men Mats Odell varken ser eller hör. Han befinner sig i trans och rabblar mekaniskt de ord som marknadsevangeliet bjuder honom att rabbla: Konkurrens ger lägre priser, konkurrens ger lägre priser...

Religiös fundamentalism är inget att stå efter i politiken. Men ingen religiös fundamentalism är så skadlig för arbetare och vanligt folk som marknadsfundamentalismen. Vilket Mats Odell är ett levande bevis på.


27 juni
Proletären nr 26, 2007