”Människor här har alltid känt en stolthet över bruksorten”
– Människor här känner fortfarande en stolthet över byn, säger Karl Gustav Nilsson, slaktare från Fredriksberg. Här är han frontfigur för Kommunistiska Partiet som fick 9 procent av rösterna i förra årets val.
• Du fick en jäkla massa personröster här, eller hur?
– Jo det stämmer väl, man är ju känd här i byn, alla vet ju vem tandhygienistens pojk är. Det förenklar ju och avdramatiserar det hela förstås. Jag tror att jag tillsammans med Kommunisterna har skapat ett litet hopp. Många har slutat tro och lita på sossarna.
– Människor här har alltid känt och känner fortfarande en stolthet över byn. Men orten har nedmonterats bit för bit. Det finns inga jobb, servicen försämras. Då blir också framtidstron dålig.
– Det kanske kan förklara varför Sverigedemokraterna fått många röster i vissa bruksorter. För en del är tanken att det enda man liksom har kvar är det faktum att man är svensk.
Karl Gustav Nilsson talar om bruksandan som sitter djupt i Fredriksberg sedan flera generationer. Att man ska sköta sig, jobba och inte sticka ut.
– Tänk dig idag i nyliberalismens tid. När man försöker pränta in att folk skall vara sitt eget varumärke. Det blir ju en kulturell chock här uppe.
Nu finns det varken något bruk eller någon folkhemspolitik och han menar att det uppstår en osäkerhet och ett tomrum som måste fyllas.
– Ingen bryr sig längre om oss här i periferin. Sossarna håller käften och orkar inte lyssna.
• Det låter sorgligt och tungt. Har du någon medicin eller motgift?
– Klasskänslan är stark! Så min uppgift som kommunist är att lyssna på folk, försöka ge en gnutta hopp och stolthet, aktivera människor. Få dem att tänka själva. Bara tillsammans kan vi förändra saker.
Han berättar att namninsamlingen mot sjukvårdsslakten som Kommunisterna tagit initiativ till lever sitt eget liv i Fredriksberg. Protestlistorna finns på kiosken, fiket och vårdcentralen. Kommunisternas politik börjar finnas som en integrerad del av samhället.
– Det är viktigt att vi finns här kontinuerligt. Som förra hösten när brandkåren hotades, då var det viktigt att stödja protesterna och dela med oss av partiets förmågor i den försvarskamp som då utvecklades.
– Det är också viktigt att finnas inte bara då och nu, utan mer regelbundet som när vi säljer Proletären utanför Konsum, då man kan komma på talefot med folk. Jag menar att vi gradvis och efter hand måste fördjupa vårt politiska arbete.
Karl Gustav Nilsson säger att det ibland känns som Davids kamp mot Goliat. Att alltid tvingas till defensiv försvarskamp mot sossarnas nedskärningar och försämringar.
– Min förhoppning är att vi en gång skall börja formulera vad vi vill och föra en offensiv kamp istället för att tvingas till ständigt försvar. Men för att det skall kunna bli verklighet måste det till aktivitet, stenar måste börja rulla och förmyndar- och ombudsmannatänkandet måste skrotas.