Hoppa till huvudinnehåll
Av

Piller med både för- och nackdelar


I år är det 50 år sedan det första p-pillret gjorde entré i Sverige. I historieböckerna beskrivs det nya preventivmedlet med all rätt som en revolution för kvinnorna. Med p-pillret blev det plötsligt möjligt för kvinnor att njuta av sex utan oro för oönskade graviditeter. Den kvinnliga sexualiteten skildes från reproduktionen och de positiva konsekvenserna för jämställdheten går nästan inte att överskatta.

Idag ser forskarna att användandet av p-piller, trots alla fördelar, faktiskt sjunker. För tio år sedan använde var fjärde kvinna p-piller som preventivmetod, idag är det var femte. Vad är det som gör att döttrarna och barnbarnen till de kvinnor som kämpade för p-pillret i allt större utsträckning ratar mirakelkuren?

Det finns något med p-pillret som det talas tyst om på ungdomsmottagningar och mödravårdscentraler. Barnmorskorna är väldigt pigga på att skriva ut även till de allra yngsta, oönskade graviditeter och aborter ska undvikas till varje pris. P-piller skrivs till och med ut till icke sexuellt aktiva unga tjejer för att minska pms och mensvärk.

Sanningen är att p-piller har biverkningar. Och då tänker jag inte på allvarliga och väldokumenterade, men ovanliga, biverkningar som blodproppar och cancer. Jag tänker på nedstämdheten och den minskade sexlusten. Barnmorskorna säger inget, men alla kvinnor i fertil ålder vet, eller har en kompis som vet.

Ändå är det först nu efter 50 år som forskarna har börjat titta på hur p-pilleranvändare mår psykiskt. I 50 år har vi kvinnor njutit fördelarna av p-pillret, men vi har också med våra kroppar betalat priset för att minska de dyra aborterna och tagit ansvar för både vår egen och männens sexualitet.

Därför känner jag mig kluven när lokalradion i Jönköping rapporterar om att landstinget har slopat subventionerna för unga kvinnor på en rad olika p-piller så att den som vill ha en viss sort måste betala mer.

Å ena sidan klassfrågan: Varför ska de kvinnor som har ont om pengar inte få välja p-piller? Och vad med tonåringars privatliv? Unga tjejer ska inte behöva be föräldrarna om pengar och diskutera sitt sexliv för att få tag i preventivmedel.

Å andra sidan jämställdheten: Var finns de unga männens ansvar? Hur länge ska vi kvinnor fortsätta att betala med våra kroppar och vår livsglädje? Och kondom är faktiskt det enda som skyddar mot könssjukdomar. Borde inte det vara den unga generationens förstahandsval?