Hamza Yalcin om arresteringen, Erdogan och den politiska kampen

Publicerad 13 oktober 2017
Hamza Yalcin med några av de brev han fick under fängelsetiden i Spanien.
Hamza Yalcin med några av de brev han fick under fängelsetiden i Spanien.

Semestern blev till en mardröm när han arresterades på Barcelonas flygplats, på order av Turkiet. I två månader satt han i spanskt fängelse, hotat av utvisning till Turkiet och ett långt fängelsestraff. Proletären träffar Hamza Yalcin som berättar om arresteringen och den politiska kampen som präglat hela hans liv.

Bilder

”Turkiska armén tränar terrorister som FSA och al-Nusra i Syrien. Och Erdogan är ansvarig för tusentals kurders död.”

Halmstad visar kanske inte upp sig från sin finaste sida denna lördag i oktober. Regnet strilar ner i sidled från de mörka molnen. Men det gör ingenting. Hamza Yalcin är hemma hos familj och vänner, i staden han älskar.

– Det är här jag känner mig trygg. I mitt land, bland mitt folk. Turco kallade de mig i Spanien. Men jag är ju minst lika mycket sueco!

Under två månader satt Hamza Yalcin fängslad i Spanien, hotad av utlämning till Turkiet som anklagar honom för att vara medlem i en terrororganisation. Semesterresan till Spanien blev snabbt en mardröm när han insåg att han riskerade livstids fängelse eller värre i Turkiet, för brott han inte begått.

Det är mindre än två dygn sedan han kom hem till Sverige. Vi sitter i köket i den spartanskt inredda lägenheten i Linehed, östra Halmstad. Mobiltelefonen ringer med jämna mellanrum.

Hamza Yalcin är fortfarande överväldigad över stödet och uppmärksamheten. Men framförallt väldigt glad över att vara hemma.

– Jag saknade Halmstad så mycket! Det är så vackert här. Har du varit i Tylösand? Vi åker dit sen!

Tillsammans med sambon Seda, Hamza Yalcins son Julius och några vänner som är på besök delar vi på en lättare lunch, bestående av nybakat bröd, grönsaker och röror.

– Jag tänkte inte på det så mycket alls, jag märkte knappt att du var borta, säger Julius retsamt om de två månaderna hans pappa varit borta.

Hamza Yalcin skrattar och boxar till Julius på axeln.

Vi ska strax prata om de här två månaderna men först pratar vi politik. Om de viktiga relationerna mellan människor. Hur viktigt det är att ha ett värde inför andra människor. Hamza Yalcin berättar att han inspireras av den brasilianske pedagogen Paulo Freire, och dennes syn på relationer, pedagogik och vad det betyder för de fattigas kamp.

– Och det här stämmer med den marxistiska synen. Marx utgick från relationen mellan människor när han studerade varan och kapitalismen.

Hela Hamza Yalcins liv har präglats av politisk kamp. Kampen mot den turkiska statens förtryck och av kampen för socialism. Han beskriver sig själv som stolt marxist och leninist.

– Men jag kan kritisera både Marx och Lenin. De hade själva en kritisk inställning till allt. Utan kritiskt tänkande, ingen socialism.

Hamza Yalcin har fått betala för sin kamp för socialism och frihet. Han visar upp ärr runt handlederna och har ibland problem med axlarna. Han har suttit fängslad och torterats flera gånger i Turkiet och har fortfarande en kula i ryggen.

– De hängde upp mig bakbunden och klämde mina testiklar. Sedan fick jag hänga så i en vecka.

Vid ett annat tillfälle torterades han tills han förlorade medvetandet.

– Jag försökte spela oberörd. Jag hade lärt mig att aldrig visa svaghet. Märker de att tortyren ger effekt, då fortsätter de.

Idag är han chefredaktör för tidningen Odak, med en redaktion spridd i och utanför Turkiet.

– Det är en socialistisk tidning som sätter arbetare och förtryckta i centrum. Vi inspireras av Che Guevara och använder hans bild som symbol.

Odaks ambition är att förena olika vänstertraditioner, men också olika nationaliteter, i ett splittrat Turkiet. De manar till kamp mot den turkiska statens förtryck och mot Erdogan, som de menar allt mer framstår som en diktator.

I en artikel han skrivit i tidningen, som också översatts och publicerats i Expressen, anklagar Hamza Yalcin den turkiska staten för att utbilda terrorgrupper som Fria Syriska Armén som med Turkiet som bas begår övergrepp i Syrien. Det turkiska stödet till terrorgrupper i Syrien har röjt väg åt Islamiska statens terrorvälde.

Det är dessa anklagelser, tillsammans med kritiken mot Erdogans diktatoriska styre, som fått Hamza Yalcin efterlyst för att ha uppmanat till terror och för att vara medlem i en terrororganisation. Den så kallade
terrororganisationen är, eller snarare var, THKP-C, en marxist-leninistisk befrielseorganisation som lades ner 1972 efter att dess ledande medlemmar mördats.

– Visst sympatiserar jag med deras politiska budskap men de påstår att jag är ledare för en sådan här organisation och ger order om terrordåd!

Hamza Yalcin skakar på huvudet åt anklagelserna.

– Samtidigt som jag satt fängslad utförde IS terrordåd i Barcelona. Det är terrorism som Erdogan är medansvarig till genom sitt stöd till terrorgrupper i Syrien!

Att han riskerade förföljelser och fängelse i Turkiet var Hamza Yalcin medveten om. För bara ett halvår sedan var han i kontakt med Säpo för att försäkra sig om att det inte fanns någon efterlysning på honom. Därför är han förvånad över att Spanien ändå agerade på Turkiets order.

–  Jag hade aldrig trott att en sådan efterlysning och arresteringsorder skulle tas på allvar i Spanien, ett EU-land!

Han berättar om gripandet. Han var på väg genom säkerhetskontrollerna på flygplatsen i Barcelona. När han skulle passera en andra kontroll väntade poliser som bad honom gå åt sidan.
– De sa att jag var efterlyst och på en datorskärm såg jag att de hade en arresteringsorder.

Hamza Yalcin blev förd till en polisstation. Ännu var Hamza Yalcin mest orolig för om han skulle hinna med ett nytt flyg samma dag. Men när civilklädda poliser, som han förstod var underrättelsetjänsten, ville prata med honom började han bli orolig på riktigt.

En tolk läste upp anklagelserna för honom och konstaterade att Spanien tog arresteringsordern och anklagelserna på högsta allvar.

– Då förändrades hela min värld.

Vakterna på häktet var otrevliga och hårdhänta. Han tvingades ta av sig kläderna inför dem och när han inte lydde genast blev han misshandlad.

– Jag frågade varför jag skulle ta av mig kläderna, då tog de tag i mig och slog mig. Jag skrek ”Jag är en människa!” och de svarade ”då ska du lyda oss!”.

Efter ett dygn i häkte fördes han till ett fängelse. Den brutala behandlingen fortsatte – tills vakterna förstod att han var en politisk fånge. Poliserna insåg att Hamza Yalcin hade stort stöd utanför fängelset. Och när internationella medier började ta upp hans fall blev stämningen en helt annan.

I fängelset läste han böcker, bland annat den katalanska boken Diamanttorget som handlar om Spanska inbördeskriget. Genom sambon Seda fick han Proletären.

Från Sverige och Spanien men även andra länder kom uppmuntrande brev och solidaritetshälsningar. Den internationella uppmärksamheten ledde inte bara till att han blev bättre behandlad i fängelset. Svenska UD började också ta fallet på allvar.

– Jag var först kritisk till hur svenska ambassaden agerade men jag har förstått att de arbetar på ett annat sätt än andra ambassader.

Han fick också hjälp av människorättsaktivisten och advokaten Baltasar Garzón, mest känd för att han 1998 försökte få den chilenske diktatorn Augusto Pinochet utlämnad till Spanien.

Nu vill han framförallt veta varför Säpo förnekade att han var efterlyst. Själv tror han att de hade informationen men inte ville lämna ut den.

– Jag vill få en uppfattning av hur det kunde gå till så här. Varför sa inte Säpo att jag var efterlyst, om de visste det?

Seda är inte lika säker. Hon påpekar att inte alla efterlysningar går ut till alla Interpolländer. Spanien och Turkiet kan ha ett särskilt avtal.

Hur det än är med den saken finns arresteringsordern kvar och hans advokater avråder honom från att resa utomlands. Turkiet vill fortfarande tysta honom.

Vi ber Hamza Yalcin utveckla det han skrivit i Odak. Det som inte fick sägas.

– Jag säger att Erdogan har fel och att vi aldrig ska ge upp kampen. Det anses vara terrorism!

– Turkiska armén tränar terrorister som FSA och al-Nusra i Syrien. Och Erdogan är ansvarig för tusentals kurders död.

• Även Sverige har gett stöd åt den väpnade oppositionen i Syrien. Hur ser du på västvärldens skuld i detta?
– Erdogan kom till makten med hjälp av väst. Och väst gav stöd åt terrorister i Syrien för att störta Assad. Men nu har både USA och Turkiet insett att de misslyckats.

Hamza Yalcin menar att USA inte kan acceptera Erdogans egna maktsträvanden i området. USA:s främsta allierade i den turkiska staten var den så kallade Gülenrörelsen som rensades ut efter kuppförsöket förra året. Trots att Turkiet är Natomedlemmar finns alltså starka motsättningar mellan USA och Turkiet.

– Men Erdogans ”antiimperialism” är falsk. Han vill bara bli diktator.

Viktigast för vänstern i Turkiet nu är att samla motståndet mot Erdogan och försöka enas, menar Hamza Yalcin.

– Folk säger att det är orealistiskt men vi måste lyckas.

Lunchen i Hamza Yalcins kök har övergått i fika. Politiska diskussioner och ett antal koppar te senare tycker Hamza Yalcin att det är dags för en utflykt till stranden.

– Nu måste du se Tylösand!

Så gör han alltid, påpekar sonen Julius. Alla gäster måste se Tylösand.

Och visst är det vackert, ute på udden där slipade stenhällar och vindpinade enar övergår i sandstrand och sanddyner. Trots att det regnar och blåser kallt.