Hoppa till huvudinnehåll
Av

Vänstern i Tunisien mobiliserar

Det var i Tunisien som den så kallade arabiska våren inleddes med massprotester mot Ben Ali-diktaturen. I samband med World Social Forum i Tunis i april gjorde belgiska tidningen Solidaire en intervju med Jilani Hammami, talesperson för Arbetarpartiet (PT), vilken Proletären publicerar.


Arbetarpartiet (tidigare Tunisiska arbetares Kommunistparti, PCOT) har en lång historia av motstånd mot Ben Alis diktatur. Dess aktivister verkade underjordiskt i många år. Idag är de en av de viktigaste krafterna i den tunisiska vänstern. Partiets ledare, advokaten Hamma Hammami, är en av förgrundsfigurerna inom den progressiva rörelsen. Vid universitetet Al Manar, där World Social Forum ägde rum och där intervjun med Jilani Hammami gjordes, var Arbetarpartiets ungdomsrörelse väl synlig.

• Det är snart två år sedan det tunisiska folket drev bort Ben Ali. Det första man hör när man idag anländer till Tunisien, är att inget egentligen har förändrats. Är det så?
– Den ekonomiska krisen fördjupas, man ser bara röda siffror. Utlandsskulden har stigit till 48 procent av BNP, produktionen sjunker, priserna stiger. Denna ekonomiska kris drar ner landet i en social kris av aldrig skådat slag.

– Den nuvarande regeringen som domineras av det islamistiska partiet Ennahda, för samma liberala politik som Ben Ali. Regeringen säljer ut offentliga tillgångar, företag, naturtillgångar och fastigheter. Detta medför mindre intäkter till staten, till vilket kommer mindre skatteintäkter eftersom man avskaffat tullavgifter. Färre arbetstillfällen, mindre social service, en regering som ingenting har att erbjuda. De sociala och politiska protesterna ökar allt mer bland arbetare, studenter och arbetslösa.

• Hur reagerar regeringen inför det missnöje som kommer till uttryck på gator och arbetsplatser?
– Med förtryck. Ett förtryck som utövas av polis och militär: arresteringar, misshandel, åtal… Men också trakasserier från hemliga miliser, gangsters som härjar över hela landet. Mordet på Folkfrontens talesman Chokri Belaid är troligen det allvarligaste i detta ständiga förtryck. Vi vet inte vem som beordrat mordet, men vanligt folk här i Tunisien anklagar regeringen.

– Våldet är ett ständigt inslag i det politiska och sociala livet. Vissa politiska rörelser fraktar tusentals vapen genom Tunisien. En del hamnar i händerna på ungdomar som beger sig till Syrien för att bekämpa dess regering. Andra skulle kunna användas mot progressiva människor här i Tunisien. Regeringen deltar i denna verksamhet, eller blundar för det som sker.

• Hur svarar den tunisiska vänstern och Arbetarpartiet på detta ekonomiska och politiska förtryck?
– I oktober 2012 skapade vi en politisk plattform: Folkfronten. Den består nu av 11 partier, och utgör ett av svaren från den tunisiska vänstern inför den tilltagande krisen, regeringens liberala politik och det våldsamma förtrycket. Vi vill avbryta det nuvarande tvåpartisystemet, där valet står mellan det islamistiska Ennahda och Nida Tunis (Tunisien kallar), bildat av den tidigare premiärministern Essebsi. Dessa partier predikar samma ultraliberala politik.

– Genom att enas i Folkfronten, har de tunisiska vänsterpartierna lyckats föra fram en annan politik som är verkligt demokratisk och social. Opinionsundersökningarna redovisar ibland ett stöd för oss på 12 procent. Vi är idag ett realistiskt och trovärdigt alternativ.

• Vilka konkreta krav ställer det tunisiska folket?
– Vi vill bygga bredast möjliga motstånds-front där vi enas om minimikraven. Det handlar om ”Nationens räddning” där vi föreslår ekonomiska och politiska förändringar som är ganska enkla att genomföra. Det handlar till exempel om att inställa återbetalning av lån, omfördelning av jordbruksareal, beskattning av stora förmögenheter, en kraftig ökning av arbetslöshetsunderstöd, en oberoende kommission för undersökning av mordet på Chokri Belaid. Vi vill samla mycket breda samhällslager kring dessa krav.

• Hur uppfattar befolkningen dessa krav?
– Den tunisiska befolkningen är orolig över sin köpkraft. Efter prishöjningarna och lönesänkningarna har det blivit en lyx att köpa det allra viktigaste, som kläder och bussresor. Situationen är mycket labil, och vi har inte vunnit någonting. Vi kämpar varje dag för att informera och medvetandegöra framför allt med hjälp av vår veckotidning Folkets Röst och vår webbsida.

– För några månader sedan spred vi falska 10-dinarsedlar på vilka vi försvarade de sociala åtgärderna och attackerade regeringens politik. Vi ska nu genomföra en ny kampanj där vi sprider 40.000 flygblad i form av en tecknad serie. Där visar vi att det är omöjligt för en familj att ha en balanserad budget. Inför dessa vardagliga problem vill vi föreslå konkreta lösningar.

• Råder det fortfarande en revolutionär entusiasm i Tunisien?
– Vår kamp är svår och farlig, vilket framgår av mordet på Chokri Belaid. Men entusiasmen är obruten inom Arbetarpartiet och bland aktivisterna i Folkfronten. Vi går framåt och utvecklas för varje dag. Många tunisier, ungdomar, arbetare, kvinnor går med i partiet. Vi kommer att få se en våg av demonstrationer och strejker över landet, och vi vill bidra till denna rörelse genom att anlägga ett politiskt perspektiv och leda aktionerna till verkliga framgångar.

Joaquim Da Fonseca

Tidigare publicerad i belgiska Solidaire.
Översatt från franska av Bertil Olsson.
Fakta

Vänstern i Tunisien mobiliserar

Tunisien och vänstern
  • I valet till den konstituerande församlingen i oktober 2011 blev det islamistiska Ennadha största parti med 37 procent av rösterna.
  • Trots stort deltagande i revolten mot Ben Ali hade vänstern svårt att vinna röster. Chokri Belaids Demokratiska patriotiska rörelsen fick 0,8 procent och Hamma Hammamis Tunisiska kommunistiska arbetarpartiet fick 1,6 procent.
  • Den 12 oktober förra året gick dessa två partier tillsammans med andra vänsterkrafter och progressiva nationalister samman i en allians kallad Folkfronten. Den fick snabbt ett betydligt större stöd i opinionen än vad de små partier som ingår i den tidigare haft.
  • Chokri Belaid, en av frontens initiativtagare, blev samtidigt framträdande röst i den offentliga debatten mot de fortsatta övergreppen, fattigdomen och arbetslösheten och mot att Tunisiens underordnades Gulfstaternas och de västliga imperialistländernas intressen.
  • Detta uppskattades inte av den extrema salafistiska rörelsen som hotade att döda honom.
  • Onsdag 6 februari mördades Chokri Belaid utanför sitt hem. Ingen har gripits för mordet.