Hoppa till huvudinnehåll
Av
Chefredaktör

Växande högerextremism i EU-krisens spår

I flera EU-länder ser högerpopulistiska och högerextrema partier ut att gå framåt i det stundande EU-parla-mentsvalet. Den ekonomiska krisen skapar ett missnöje med EU-eliten men också rasism och splittring.


Det är en brokig skara högerextrema som spås framgångar i EU-parlamentsvalet. I länder som Storbritannien och Österrike går mer eller mindre rasistiska extremliberala partier framåt medan det i Ungern och Grekland är våldsamma fascistiska eller nynazistiska grupperingar som vinner röster.

Ofta står EU-kritik och krav på utträde i fokus. I Storbritannien kan UK Independence Party, UKIP, med den karismatiske Nigel Farage i spetsen, bli största parti med nära 30 procent av rösterna.

UKIP beskriver sig själva som ett libertarianskt parti och förespråkar platt skatt och frihandel. De kräver en folkomröstning om ett brittiskt utträde, vilket satt hård press på EU-vänliga Labour i ett land där EU-skepticismen är utbredd.

Samtidigt företräder UKIP en högerpopulism som blivit allt mer rasistisk. Den legitima kritiken mot EU:s fria rörlighet för arbetskraft blandas med kritik av invandring i allmänhet när partiet försöker utnyttja främlingsfientliga stämningar.

Partiet är största parti i Gruppen för Frihet och Demokrati i EU-parlamentet, som består av en blandning av konservativa och liberala extremhögerpartier som Lega Nord från Italien, Dansk Folkeparti från Danmark och Sannfinländarna från Finland.

UKIP företräder de mellanstora och små företagen och kapitalister i Storbritannien som känner sig hotade av EU:s politik som främst gynnar de stora bolagen och finanskapitalet men också de lite mäktigare brittiska kapitalintressena som anser att Tyskland har för stort inflytande i EU. De är intresserade av att skydda och stärka det inhemska brittiska kapitalet, inte den brittiska arbetarklassen.

Partier som UKIP eller tidigare nämnda Dansk Folkeparti förespråkar samma sorts liberala och rasistiska politik som EU står för, men på nationell grund.

Även i Frankrike blåser högervindar. Marine Le Pens Front National leder knappt över förre högerpresidenten Nicolas Sarkozys parti UMP. De har precis som UKIP rötterna i den extremliberala högern men har en betydligt brunare historia av öppen rasism, islamofobi och fascism.

Partiet har blivit något av en förebild för den europeiska högerextremismen. Trots att de inte sitter med i någon grupp i parlamentet har de sökt samarbete med flera partier, däribland Sverigedemokraterna.

Framgångarna för Front National stärks av det stora missnöjet med den socialdemokratiska regeringen som styr Frankrike. Partiet har tonat ner sin ekonomiskt liberala framtoning för att istället förespråka välfärd och en stärkt offentlig sektor.

Att vissa högerextrema partier försöker tona ner sina fascistiska drag behöver inte betyda så mycket i praktiken. Jobbik i Ungern och Gyllene Gryning i Grekland visar att även hårdföra fascistiska och nynazistiska kan vinna framgångar. Högerpopulistiska strömningar kan snabbt slå över i reaktionära strömningar.

Den brokiga blandningen av högerextrema partier i Europa är ideologiskt splittrad och ofta i konflikt med varandra. Men de företräder ändå samma i grunden fascistiska tradition och spelar samma roll nu som förr, att fånga upp missnöje med det rådande systemet och förvandla det till rasism, chauvinism och samma gamla högerpolitik men i nationalistisk skrud.

Sverigedemokraterna sitter ännu inte i EU-parlamentet men kan få sitt första mandat i årets val. Liksom Front National blandar de nationalistisk liberalism med konservatism och inslag av populistisk folkhemsnostalgi.

Den fascistiska tradition och rörelse som Sverigedemokraterna är en del av har alltid byggts kring populism och formas därför starkt av lokala förhållanden. Det märks också bland dess väljare där många är missnöjes- eller proteströstare snarare än ideologiska nationalister eller fascister.

Exakt vad Sverigedemokraterna och motsvarande partier kan åstadkomma i ett EU-parlament som redan består av samma högerliberala partier och som till delar redan för samma sorts rasistiska politik är oklart, inte minst eftersom parlamentet endast har att rösta om de förslag som ministerrådet lägger fram.

EU:s krispolitik och den fria rörligheten för arbetskraft spelar ut arbetare mot varandra och bidrar till att rasistiska och högerpopulistiska argument finner god jord. Det är EU som har lagt grunden för en ny fascistisk rörelse och därför måste EU bekämpas för att stoppa hotet från de högerextrema.
Fakta

Växande högerextremism i EU-krisens spår

Opinion inför EU-val
  • UKIP får 26-32 procent i opinionsundersökningar (i maj) och kan bli största brittiska parti.
  • Front National kan bli största franskt parti med 22-24 procent.
  • I Danmark visar undersökningar på runt 25 procent för Dansk Folkeparti och i Ungern kan
  • fascistiska Jobbik få uppemot 20 procent.
  • I Sverige ligger SD:s siffror på runt 6 procent.