Hamilton vacklar om ERT

”Det här är ett misskött bolag, det är välkänt. Public service som begrepp solkas ner om det representeras av bolag där befolkningen inte har förtroende för att deras pengar används på ett klokt sätt. […] Det här kan innebära början på något både rationellt och effektivt.”

DN-artikeln beskriver det grekiska public service-företaget som en koloss av korruption och nepotism och bekräftar därmed den grekiska regeringens argument om ERT:s enorma slöseri med pengar.

ERT hade 2700 anställda och en budget på 3 miljarder kronor. De tre svenska public service-bolagen har knappt 4000 anställda och kostar sju miljarder om året. I den jämförelsen finns inget som skvallrar om att grekisk public service skulle dras med skenande kostnader.

Hetsen mot ERT påminner om de myter om den grekiska pensionsåldern som spreds i början av den ekonomiska krisen. Då hette det att grekerna var lata och slutade att jobba innan de ens fyllt 55 och därmed kunde arbetarnas villkor försämras i ekonomins namn. Nu tillåts samma besparingsargument motivera nedläggningen av det grekiska folkets radio och tv, trots att kostnaderna för demokratin riskerar att bli enorma.

I ett pressmeddelande samma dag som artikeln i DN publicerades vidhåller Eva Hamilton att det finns ”goda skäl att reformera ERT”. Däremot kritiserar hon hur beslutet att stoppa sändningarna har fattats: ”En demokratisk regering ska inte stänga ner ett publicistiskt bolags verksamhet över en natt utan att det föregåtts av en öppen och transparent process där frågan kunnat debatteras.”