Hoppa till huvudinnehåll
Av
Chefredaktör

Är Syriza räddningen för Grekland?

Inför nyvalet i Grekland 25 januari leder vänsterpartiet Syriza opinionsundersökningarna. Med sin radikala antikapitalistiska retorik har partiet vunnit stöd bland många greker, väckt hopp i den europeiska vänstern och skrämt EU-företrädare. Men hotar Syriza verkligen kapitalet?


Den 25 januari hålls nyval i Grekland efter att den sittande regeringskoalitionen mellan högerpartiet Ny demokrati och socialdemokratiska Pasok misslyckats med att få sin presidentkandidat vald av parlamentet. I opinionsundersökningar har vänsterpartiet Syriza skaffat en betryggande ledning på runt 35 procent.

Det parlamentariska läget i Grekland är minst sagt skakigt. I princip alla partier som varit med och regerat under krisen har straffats av väljarna. Flera utbrytarpartier har bildats ur spillrorna av det gamla socialdemokratiska partiet Pasok.

Det traditionella högerpartiet Ny demokrati jagar väljare med rasistisk populism. Så sent som förra veckan, efter terrordådet i Paris, pekade partiets ordförande Antonis Samaras ut ”invandringen” som orsaken till terrorismen.

Ny demokrati konkurrerar med nazistpartiet Gyllene gryning om missnöjesväljarna, ett våldsamt parti med kontakter bland de mest antikommunistiska redarkapitalisterna som dock har backat i opinionsundersökningarna.

Det grekiska kommunistpartiet, KKE, har delvis hämtat upp rösttappet från omvalet 2012. Partiets huvudfokus har varit att bygga upp en klasskampsinriktad facklig front, Pame.

De höga siffrorna för vänsterpartiet Syriza har skrämt EU-byråkrater och börsspekulanter. Partiet har lyft fram flera populära krav och framställt sig som motståndare till de av EU påtvingade och hatade sparpaket som fullständigt slagit sönder det grekiska samhället.

Syriza har också väckt hopp om ett vänsteralternativ som svar på den ekonomiska krisen och EU-politiken. Men trots radikal retorik har partiet tvärtom tagit stora steg åt höger för att anpassa sig till en eventuell kommande regeringsroll.

Syrizas ambition är inte att förändra systemet, utan att förvalta och bevara det. Det blev tydligt i en intervju med brittiska Channel 4, den första i nyvalskampanjen. När frågan om ett ”grexit”, att Grekland lämnar EU, kommer upp skrattar Alexis Tsipras och förklarar att Syriza är beredda att ”göra vad som krävs” för att rädda EU och ”vårt samhälle”.

Vänsterledarens ord ska tas som ett löfte. I december mötte Syriza-representanter flera viktiga investerare (riskkapitalister) i London för att diskutera en eventuellt kommande vänsterregering i Grekland. Målet för mötet var knappast att berätta om ett förestående beslagtagande av deras grekiska tillgångar, utan tvärtom att försäkra dem om att de sitter tryggt.

De monopolkapitalister som trott på Syrizas radikala retorik kunde dra en lättnadens suck. ”Grekiska Syriza skrämmer inte längre investerare” skrev finanstidningen Financial Times i slutet av december när nyvalet var ett faktum.

Krishna Guha finansanalytiker i investmentbolaget Evercore ISI förklarade att Tsipras planerade ”relativt kosmetiska förändringar i Greklands sparprogram”. Den förre vice ordföranden på statliga Grekiska kapitalmarknadskommissionen menade att ”Herr Tsipras ändrat taktik och blivit mer affärsvänlig”.

KKE har hela tiden varnat för att Syriza inte är ett antikapitalistiskt alternativ, utan snarare har tagit på sig rollen som ett nytt socialdemokratiskt reformistiskt parti, med uppgift att förvalta kapitalismen och möjligtvis lindra krisens värsta verkningar.

”Både regeringskoalitionen och Syriza lovar samma sak, att om den kapitalistiska ekonomin stärks så tjänar folket på det”, skriver KKE i ett uttalande där de uppmanar grekiska arbetare att istället stärka kommunisterna som den enda antikapitalistiska oppositionen.

Trots att Syriza varken tänker riva upp lånepaketen eller lämna EU kvarstår dock en viss oro i den europeiska borgerligheten.

För även om Syriza inte hotar kapitalet så lyfts partiet av en radikal opinion som kräver radikala förändringar. Vad händer om inte Syriza införlivar förväntningarna?

I media har det även talats om ett möjligt utträde för Grekland ur eurozonen, ifall omförhandlingarna om EU-lånen misslyckas. Det skulle kunna inspirera en EU-kritisk opinion och därmed ytterligare utvidga befintliga sprickor i unionen.

Nyvalet i sig har i borgerlig media beskrivits som ett hot mot EU:s ekonomi och det har påståtts att det kan leda till en ”ny ekonomisk kris”, som om vi någonsin tagit oss ur den nuvarande krisen. Frågan om varför ”pöbeln” ska få äventyra EU:s ekonomi hänger i luften.
Fakta

Är Syriza räddningen för Grekland?

De grekiska partiernas opinionssiffror
  • Den sittande regeringskoalitionen består av högerpartiet Ny demokrati och socialdemokratiska Pasok.
  • Ny demokrati, ett liberalkonservativt högerparti sprunget ur den grekiska militärdiktaturen, ligger på 30-32 procent.
  • Potami (”Floden”) är ett nybildat populistiskt socialliberalt parti som ser ut att få 6-7 procent.
  • KKE, Greklands kommunistiska parti, 5-6 procent.
  • Gyllene gryning, ett nazistiskt-fascistiskt parti, får 5-6 procent.
  • Pasok, det gamla socialdemokratiska partiet, får 4-5 procent.
  • Anel, ett högerpopulistiskt nationalistiskt parti bildad av utbrytare från Ny demokrati, får runt 3 procent.
  • Kinima, som bröt sig ur socialdemokratiska Pasok för två veckor sedan, får runt 2 procent.
  • Flera mindre partier hamnar utanför 3-procentsspärren, däribland en tidigare reformistisk utbrytning, Dimar, en radikal vänsterkoalition, Antarsya, och det gamla rasistiska högernationalistiska partiet Laos.