Grekland stoppar strejk med undantagslagar

Publicerad 30 januari 2013
Strejkande tunnelbanearbetare bränner upp det papper där de beordras återgå i arbete. Även om tunnelbanestrejken är avslutad fortsätter andra grupper att protestera. Denna vecka går såväl vårdanställda som sjömän ut i strejker.
Strejkande tunnelbanearbetare bränner upp det papper där de beordras återgå i arbete. Även om tunnelbanestrejken är avslutad fortsätter andra grupper att protestera. Denna vecka går såväl vårdanställda som sjömän ut i strejker.

Den grekiska regeringen använder allt mer repressiva åtgärder för att knäcka de arbetare som vägrar underkasta sig den råa högerpolitiken. Strejkande tunnelbanearbetare i Aten hotades med långa fängelsestraff
– om de inte gick tillbaka i arbete.

Bilder
Fakta och bakgrund
Greklands regering
  • Regeringen Antonis Samaras tillträdde i juni 2012. Regeringsbildningen skedde efter en turbulent vår med regeringskris och två parlamentsval.
  • Samaras är ledare för samlingsregeringens största parti, det liberalkonservativa Ny demokrati. Övriga partier i regeringen är socialdemokratiska Pasok och det reformistiska Demokratisk vänster.

På torsdag denna vecka går vårdanställda ut i en 24-timmarsstrejk mot nedskärningarna. Samma dag inleder sjömännen, som är en av de mest stridbara yrkesgrupperna i Grekland, en 48-timmarstrejk.

Grekland är nu inne på sitt fjärde år med åtstramningar dikterade från EU, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden. Den offentliga sektorn och de offentliganställda har drabbats hårt.

Men för att det skuldtyngda landet ska få nya lån kräver den samlade europeiska överheten ännu mer åtstramningar. Bland annat planeras för en tjugofemprocentig lönesänkning för offentliganställda, vilket ska läggas till redan genomförda åtgärder som gett kraftigt minskade inkomster.

De statsanställda tunnelbanearbetarna i Aten tillhör de som vägrar acceptera detta. I mitten av januari gick de ut i strejk och lamslog en stor del av huvudstadens kollektivtrafik.

Regeringen valde då att ta i med hårdhandskarna. Torsdag 24 januari, på strejkens åttonde dag, beordrade transportminister Kostis Hatzidakis de strejkande att återgå i arbete. Ordern gavs med av stöd av en lag som reglerar undantagstillstånd i fredstid, och som bara använts nio gånger sedan militärdiktaturen avskaffades 1974.

Dagen därpå tog regeringen till ännu hårdare metoder för att tvinga till lydnad.

– Tunnelbanearbetarna samlade till möte på en tunnelbanestation som de ockuperade. Vid halvfyra tiden på fredagsmorgonen attackerades de av kravallpolis, berättar George Pontikos när vi når honom på telefon. Han är internationell sekreterare för den radikala fackliga fronten PAME, som står kommunistpartiet (KKE) nära.

– Den diktaturlag som regeringen använde sig av säger att den som inte går tillbaka till arbete kan gripas av polisen, fängslas och förlora jobbet, förklarar George Pontikos.

Flera skadades när polisen stormade in på arbetarnas möte. Tio personer greps. De som döms för brott mot undantagslagarna riskerar ända upp till fem års fängelse.

Attacken mot tunnelbanearbetarna fick stor uppmärksamhet i Grekland. Premiärminister Antonis Samaras deklarerade att regeringen inte tänker böja sig för några trilskande arbetargrupper, ett uttalande som säkert applåderades av både den ekonomiska och den politiska eliten i Europa.

Regeringens agerande väckte vrede bland andra arbetargrupper. Redan under fredagsmorgonen samlades hundratals personer utanför den avspärrade tunnelbanestationen.

Samma dag gick buss- och spårvägsanställda i huvudstaden ut i en solidaritetsstrejk. Trots att också deras aktion stämplades som olaglig fortsatte strejken under hela helgen. Bussförarna planerade att strejka fram till onsdag denna vecka. Dessutom planerar elektrikerförbundet en solidaritetsstrejk till på torsdag.

– På lördagen arrangerade PAME en demonstration i Aten till försvar för arbetarnas strejkrätt, säger George Pontikos.

Tusentals slöt upp och visade sin solidaritet med tunnelbanearbetarna och krävde att diktaturlagarna ska rivas upp. I ett uttalade skriver PAME att dessa lagar används av trepartiregeringen för att försöka krossa varje form av motstånd mot en politik som endast syftar till att värna profiterna och kapitalisternas privilegier.

Solidaritetsaktioner har också genomförts i andra länder. George Pontikos berättar att det brittiska Transportfacket RMT demonstrerat utanför Greklands ambassad i London. I en hälsning till PAME beskriver RMT:s ordförande Bob Crowe den grekiska regeringens åtgärder som odemokratiska, våldsamma och repressiva.

Att tunnelbanestrejken är över betyder inte att den grekiska regeringen kan fortsätta välfärdsslakten i lugn och ro. Så gott som dagligen sker protester i någon form.

Förra veckan genomfördes demonstrationer i flera städer mot höjda elpriser, vilka gör att många människor inte har råd att värma upp sina hem.

Småbönderna har börjat genomföra mindre aktioner runt om i landet. De protesterar mot bland annat skattehöjningar och prisökningar som gör att de inte längre kan försörja sig på sitt jordbruk. Fler aktioner förbereds och traktorer finns utplacerade vid viktiga vägar för kommande blockader.

På torsdag denna vecka går vårdanställda ut i en 24-timmarsstrejk mot nedskärningarna. En fråga som PAME driver är att arbetslösa, oförsäkrade och invandrare också fortsättningsvis ska ha rätt till vård.

Samma dag inleder sjömännen, som är en av de mest stridbara yrkesgrupperna i Grekland, en 48-timmarstrejk. Den riktar sig mot rederiernas fortsatta försök att slå sönder deras anställningstrygghet och pressa ner lönerna. De mäktiga rederierna hoppas kunna fortsätta göra storvinster genom billiga och flexibla arbetare, som kallas in efter behov.