Massprotest i London

”Regeringen fortsätter Thatchers krig mot arbetarklassen”

Publicerad 24 oktober 2012
150000 demonstrerade på Londons gator mot nedskärningspolitiken. Flera fackförbund kräver att kampen trappas upp med en generalstrejk nästa år.
150000 demonstrerade på Londons gator mot nedskärningspolitiken. Flera fackförbund kräver att kampen trappas upp med en generalstrejk nästa år.

Det var många arbetare i Storbritannien som lördag 20 oktober hörsammade den fackliga landsorganisationen TUC:s uppmaning till protester i London, Glasgow och Belfast. Proletären rapporterar från demonstrationen i London vilken samlade runt 150.000 människor.

Bilder

Längs floden Thames norra sida sträcker sig demonstrationståget kilometervis. Tusentals sjuksköterskor ställer upp sig bredvid kompakta linjer av skotska brandmän, en del iklädda kilt och spelandes säckpipa och trummor. Transportarbetare kommer utklädda i ”Halloween”-kostymer för att illustrera hur skrämmande nedskärningarna inom transportsektorn är, och även fackförbund så små som musikerförbundet har mobiliserat ett hundratal av sina medlemmar till demonstrationståget.

Med uppskattningsvis 150.000 demonstranter var demonstrationen i London den största av de tre som organiserades under lördagen av facksammanslutningen Trade Union Congress (TUC), men demonstrationer under samma paroller hölls också i Belfast och Glasgow och samlade där tusentals människor.

Proletären pratade med en av de demonstrerande, Chris Davis, som jobbar som socialarbetare för Oxford Health NHS Trust och är medlem i fackföreningen Unison och det brittiska kommunistpartiet (CPB).

– Vi demonstrerar idag mot regeringens attacker mot hela arbetarklassen.

Chris Davis förklarar att koalitionen mellan konservativa ”Tories” och liberaldemokrater (den så kallade ”ConDem”-regeringen) som kom till makten 2010 för en politik som syftar till att omstrukturera hela samhället efter en nyliberal modell.

– Till exempel, vårt nationella hälsosystem (NHS) ses av många britter som en självklarhet och är något som man är stolt över. I valrörelsen 2010 kom frågan om nedskärningar i NHS inte ens upp, varför jag tror att många människor blev chockade över regeringens snabba och överlagda angrepp på NHS med syfte att föra oss mot ett privatiserat hälsosystem.

– Själv jobbar jag inom mentalvård för äldre medborgare, fortsätter Chris Davis, och jag ser effekterna av nedskärningspolitiken direkt i mitt jobb. Vi har fått mindre resurser och högre arbetsbelastning, våra lönevillkor har försämrats, och hela systemet har förvridits från en behovsbaserad vård till en resursbaserad vård, där vi bara kan ge det stöd som vi har råd med. Villkoren för äldre medborgare har också försämrats genom bytet till ett system där pensionerna inte längre indexeras mot höjda levnadskostnader. På sjukhusen har skiften ändrats på ett sätt som medför en neddragning av antalet sjuksköterskor.

Även om den sittande regeringens kamp mot arbetarklassen är speciellt brutal och iögonfallande då den anförs av medlemmar av Storbritanniens gamla elitklass, såsom premiärminister David Cameron, så förklarar Chris Davis:

– Nedskärningspolitiken började inte med den nya regeringen 2010, utan är en fortsättning på en högerpolitik som har förts av både konservativa och ”New Labour”-regeringar sedan Thatcher startade sitt öppna krig mot den engelska arbetarklassen och de starka industrierna.”

Den övergripande parollen för lördagens demonstrationer var ”För en framtid som fungerar”, och mycket diskussion under och kring demonstrationen rörde sig kring hur kampen mot nedskärningspolitiken ska föras vidare.

Under massmötet i Hyde Park efter demonstrationen tog Labourledaren Ed Miliband tillfället att tala. Efter att ha fått applåder för att ha kritiserat ConDem-koallitionens nedskärningspolitik och för att hävdat att en framtida Labourregering kommer att arbeta för att hela landet till en nation i framtiden med näringslivet och det offentliga i harmoni, så möttes han av kraftiga burop när han fortsatte med följande:

– Så klart kommer det fortfarande att bli svåra val […] Jag har sagt att oavsett vem som sitter i regeringen nu så skulle det fortfarande behövas göra nedskärningar. Men den här regeringen har visat oss att för snabba och långt gående nedskärningar inte är svaret.

Till de mer radikala fackförbunden hör transportarbetarförbundet RMT, vars generalsekreterare Bob Crow möttes av jubel när han på massmötet sade:

– Det är på tiden att vi slutar sänka våra krav för det kommer inget gott av att Miliband kommer hit och säger att han är med oss idag. Vi vill inte ha någon som bara är med oss, vi vill att han ska säga att han är på arbetande mäns och kvinnors sida och att han kommer att vägra alla mer nedskärningar.

Chris Davis avslutar med att säga att det här är det tredje året i rad som det genomförts stora demonstrationer mot nedskärningspolitiken. För ett och ett halvt år sedan tågade en halv miljon människor genom London i en liknande demonstration, och sedan dess har protester mot försämringar av pensionssystemet, offentliga sektorn, och mot höjda studieavgifter på universiteten följt efter varandra.

– Vad vi kommer att jobba med nu är en mer arbetsplatsbaserad kamp. Ett flertal fackförbund kräver att TUC kallar till en endags generalstrejk nästa år. Det finns ett behov av en alternativ ekonomisk strategi, och motståndet mot kriget mot arbetarklassen kommer att behöva föras med många olika medel.

David Marsh