”De är på väg att förstöra en ny generation” – Proletären i brödköernas Finland

Det är ingen hemlighet att de tröstlösa brödköerna av ålderspensionärer, sjukpensionärer, långtidsarbetslösa och ensamstående mammor bara växer. 800 personer köar varje dag i den största brödkön i östra Helsingfors.

Situationen lär inte bli bättre om den sittande borgerliga regeringen förverkligar sina planer på nya nedskärningar, vilket Proletären rapporterade om förra veckan.

Vi besöker kyrkans ansvariga för brödköerna, Sinikka Backman. Hon är eldsjäl i arbetet för de mest utsatta.

• Vad händer om köerna efter de nya nedskärningarna blir ännu längre?

– Det är en tanke man helst inte vill tänka, svarar Sinikka Backman. Tidigare var mataffärerna stängda på söndagar och då fick vi in betydligt mer kött. Men nu är affärerna öppna från tidig morgon till sen kväll under veckans alla dagar, och då blir det färre varor med utgående datum vilket är den mat som når oss.

– Därför har en pensionärsförening redan börjat köra ut ärtsoppa sista onsdagen varje månad. Onsdag är den finska ärtsoppsdagen. En privatperson har ställt upp grillar och har några gånger kommit med 500 grillkorvar. Sådant är trevligt men hur kontinuerligt det blir är osäkert.

• Ni samarbetar med Helsingfors stad, vad säger politikerna?

– Jag skäms över dessa politiker och beslutsfattare som kommer hit och klappar om oss och säger att vi är duktiga som jobbar med samhällsnyttigt arbete. Själva lägger de inte två strån i kors för att minska behovet av brödköer! Varje gång jag får frågan brukar jag säga till politikerna att brödköerna var, vilket de själva också uttryckt, en nödlösning.

– Ni har fått er höga lön för att tänka, brukar jag säga till dem, och kyrkans uppgift är inte att skapa nya jobb, dess uppgift är att lindra nöden. Jag har jobbat med det här sedan 1998 och brödköerna bara växer. Hur blev det så och vad ska ni göra åt det? brukar jag fråga politikerna. Och svaret är alltid det samma. De säger att de jobbar på det och har stora planer, såsom de sagt i snart 20 års tid.

• Hur är den psykiska hälsan hos de köande?

– Om de lider av psykisk ohälsa så är klienterna själva oskyldiga, svarar Sinikka Backman med emfas. Tänk dig själv att hamna här och veta att det kommer vara livet ut? Här finns folk jag sett från starten 1998. De flesta överlever inte så länge men vissa klarar sig alltid.

– I brödkön har jag träffat en kvinna i 30-årsåldern med universitetsutbildning, som talar tre språk och söker 400 jobb om dagen. Om hon någon gång kommer på en intervju och chefen frågar hur hon överlever och då råkar nämna att det är tack vare brödköerna, så är det i sanning ingen merit. Vore det kanske en bättre merit att prostituera sig? Vem vet, det kanske anses vara företagsamt.

• Är ni många som jobbar här?

– Våra viktigaste medarbetare består av långtidsarbetslösa då kyrkan inte heller får anställa. Tidigare kunde en arbetslös stanna här i två år och bli som en av oss. Men de nya reglerna tillåter endast sex månader. Sedan 2004 har ingen av dem som jobbat här fått ett riktigt arbete. I fjol arbetade de långtidsarbetslösa faktiskt hela 70.000 årsarbetstimmar gratis i Finland. Man undrar vad som är meningen med det?

– Det jag ser är att politikerna just nu håller på att förstöra en ny generation av befolkningen, avslutar Sinnikka Backman.

Anita Salvén

Helsingbors, Finland