Porosjenko trappar upp kriget – och Trump ger sitt stöd

Publicerad 9 februari 2017
Enligt Minsk-avtalet ska inga tunga vapen befinna sig i gränsområdet mellan Kievkontrollerat område och utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk. Det har nu den ukrainska regimen brutit. På bilden syns arméns stridsvagnar i staden Avdeevka som ligger mindre än tio kilometer från Donetsk.
Enligt Minsk-avtalet ska inga tunga vapen befinna sig i gränsområdet mellan Kievkontrollerat område och utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk. Det har nu den ukrainska regimen brutit. På bilden syns arméns stridsvagnar i staden Avdeevka som ligger mindre än tio kilometer från Donetsk.

Ukrainas Petro Porosjenko har beordrat en ny militär offensiv mot utbrytarrepublikerna i östra Ukraina. Det är ett tydligt brott mot Minsk II-uppgörelsen. Men regimen i Kiev får stöd av både EU och USA. Trumpadministrationen väljer att följa Obamas stöd till Kievregimen och fientlighet mot Ryssland.

Efter att Ukrainas kuppresident Petro Porosjenko 2014 deklarerade öppet krig mot utbrytarrepublikerna Donetsk och Lugansk i de östra delarna av landet har den ukrainska armén bombat dessa områden i stort sett varje dag.

Flera gånger har armén genomfört stora militära operationer för att återta kontrollen över områdena utan att lyckas. Utbrytarrepublikerna har försvarat sig och även tilldelat Kiev stora nederlag.

Den 27 januari inledde Kiev en ny stor offensiv mot Donetsk. Attackerna riktades mot en rad orter som ligger längs demarkationslinjen, vilken utgör gränsen mellan Kievkontrollerat område och utbrytarrepublikerna. Demarkationslinjen, även kallad kontaktlinjen, upprättades i och med fredsuppgörelsen Minsk II som slöts den 12 februari 2015 efter att Kievs arméer blivit grundligt besegrade i Debaltsevo.

Udden i Kievs pågående offensiv är i staden Avdeevka, en knapp mil norr om Donetsk. Redan den 23 januari började fascisterna i Högersektorn på plats i Avdeevka angripa Donetsk med tanks, raketer och stora kanoner. Alla förbjudna vapen längs demarkationslinjen, enligt Minsk II-uppgörelsen.

Kievs arméer har sedan dess bombat bostadsområden, skolor, sjukhus, parker och marknader med många sårade och döda och stor materiell förödelse som följd. Men offensiven har slagits tillbaka efter att ett par hundra soldater dödats och sårats. Även utbrytarrepubliken Donetsk har soldater att sörja.

Den misslyckade offensiven var ett försök av Kiev att bryta förbindelsevägen mellan Donetsk och Lugansk. Emellertid fortsätter Kievs armé att på avstånd beskjuta Donetsk. Och striderna vid kontaktlinjen ökar.

Krisen för Minsk II-uppgörelsen från februari 2015 är ett faktum. Kievs regering lägger hela skulden på Donetsk och anklagar utbrytarrepublikens styrkor för att ha gått över demarkationslinjen i ett försök att ta nya territorier. Det är föga troligt. Internationella medier visar bilder på Kievs trupper med tanks och tunga vapen i Avdeevka i samspråk med personal från OSSE, Organisation för Säkerhet och Samarbete i Europa.

Avdeevka ligger inte mer än 10 kilometer från Donetsk. I Minsk II-överenskommelse slås fast att 15 kilometer på vardera sidan om demarkationslinjen ska vara fria från tanks och tunga vapen. Alltså ska inga tunga vapen finnas i Avdeevka.

I SVT:s Rapport förra veckan berättade Bert Sundström om striderna i Avdeevka. Alltid lika partisk och okunnig i denna fråga tog han ställning för Kievregimen och gav tittarna en falsk bild av händelserna.
Svenska medier är nog unika med sina falska rapporteringar om Ryssland och vad som händer i Ukraina. Annat är det i till exempel Storbritannien och Tyskland, där även borgerliga debattörer förstår att Kievs tydliga brott mot Minskavtalet måste fördömas.

Varför genomför Kievfascisterna denna offensiv just nu?

Rysslands president Putin säger i ett uttalande att Ukraina har stor brist på pengar och att det alltid är lättare att få låna pengar från EU/USA om man gör sig till ett offer.
Aleksandr Zachartjenko, ledare för utbrytarrepubliken Donetsk, skrev följande kommentar 1 februari:

”President Porosjenko bryr sig inte om vem som dödas – hans egna soldater eller andra. Han bryr sig inte om vilka förluster den ukrainska armén får, hur många civila som dör, vilken förstörelse kriget för med sig. Som ni känner till är Ukraina från och med idag och en månad framåt ordförande för FN:s säkerhetsråd. Utökningen av konflikten är direkt relaterad till detta – Kiev behöver ett politiskt motiv, som de kommer att använda och försöka dra fördel av.”

Porosjenko och Ukrainas regim är i desperat behov av både pengar och politiskt stöd. USA:s nye president Donald Trump har under sin valkampanj sagt sådant som säkert gjort Porosjenko orolig. Trump har sagt sig vilja dra ner på stödet till Nato, stoppa USA:s inblandning i andra länders affärer och låtit förstå att Krim nu är en del av Ryssland.

Men inget är förstås förutbestämt. Krigshetsarna i världen fortsätter att agera väl medvetna om att Trump är ett osäkert kort som går att påverka.

Porosjenko har under januari varit mycket aktiv och åkt runt i Europa för att be om stöd. Den 23 januari var han i Estland där han träffade premiärminister Juri Ratas. Den 24 januari var han i Finland för möte med president Sauli Niinistö, talman Maria Lohela och premiärminister Juha Sipilä. Den 30 januari var Porosjenko i Tyskland där han träffade förbundskansler Angela Merkel och utrikesminister Sigmar Gabriel.

Överallt har Porosjenkos budskap varit ökade sanktioner mot Ryssland, Ukrainas inträde i EU och begäran om stöd till kriget mot Donetsk-Lugansk. Från Tyskland åkte Porosjenko brådskande till Kiev med anledning av striderna i östra Ukraina.

Den 1 februari skrev Porosjenko på Twitter: ”I FN kommer vi att fortsätta använda varje möjlighet att försvara Ukraina mot Rysslands militära aggression.”

Den 2 februari uttalade sig Trumps administration för första gången om sin syn på Ryssland och kriget i östra Ukraina. Det var många som hoppades att Trump skulle stå fast vid sina uttalanden från valkampanjen, såsom han gjort gällande muren mot Mexiko, angreppen på kvinnornas rättigheter, hoten mot företag som flyr USA med mera.

Det blev precis tvärtom. Nikki Haley, USA:s nya representant i FN lade ut texten. I sitt första tal i FN sade hon att situationen i östra Ukraina kräver ett klart och kraftigt fördömande av Rysslands aggressiva aktioner, att USA är med Ukrainas folk som i tre år har fått stå ut med rysk ockupation och militär intervention, att östra Ukraina inte är den enda del av landet som lider under Rysslands aggression, att USA fördömer Rysslands ockupation av Krim som är en del av Ukraina och att USA:s sanktioner mot Ryssland kommer att finnas kvar tills Ryssland lämnar över Krim till Ukraina.
Nikki Haley avslutade med att uppmana Ryssland och Donetsk-Lugansk att hålla sig till Minsk-avtalet.

Talet var lika reaktionärt som klargörande. Nu vet vi att allt är och förbli som tidigare under Obama, Bush och Clinton. Risken för ett storkrig är allvarlig. Ukrainas krig mot Donetsk och Lugansk kommer att fortsätta. Kanske kommer det att intensifieras om Trump bestämmer sig för att sälja dyra vapen till det ekonomiskt kollapsade Ukraina under lånevillkor som främjar finanskapitalet i krigs- och rustningsindustrierna i USA.

Porosjenko lär komma att pantsätta allt Ukraina har i fråga om land och andra tillgångar för att hålla sig kvar vid makten nu när han har fått en ny chans.