Samhällskontrakt eller konkurrensavtal?
Den finska högerregeringen presenterade förra året ett förslag som de kallar samhällskontraktet. Det innebär drastiska besparingar på 1,5 miljarder euro.
Syftet sades vara att ”stärka Finlands konkurrenskraft” genom bland annat sänkta löner, längre arbetstid, sämre a-kassa och sjukersättning, minskad semesterersättning och större lönespridning (det vill säga mer låglönejobb)
FFC, finska LO, tog ut sina medlemmar i strejk mot samhällskontraktet. FFC, som representerar 20 fackförbund, har istället förhandlat med arbetsgivarna om ett så kallat konkurrensavtal med tanke på exportbolagen. Det är lindrigare, säger FFC, än regeringens samhällskontrakt.
Frågan är om någon verkligen tror på ökad konkurrenskraft när miljoner euro från statliga investeringsfonder aldrig investerats utan hamnat i spekulationsekonomin. Avtalet är fortfarande inte godkänt, då flera förbund vägrat underteckna det.
Egenavgifterna ska dras från löntagarnas löner. Något som i praktiken innebär att det som arbetsköparen tidigare betalade i skatter och avgifter för arbetaren, nu förvandlas till företagarnas övervinster.
En person med en inkomst på 33.000 kronor i månaden får en minskad årslön på 40.000 kronor. Detta är mycket för en medelinkomsttagare som just nu är den grupp som drabbas hårdast av arbetslösheten.
Regeringen och finska LO har satt i gång ett pokerspel på medborgarnas bekostnad där utgången är tvivelaktig, skriver tidningen Suomen Kuvalehti.
Undersköterskornas fackförbund har också uttalat sig; Finska LO har antagit att regeringen efter överenskommelsen om ”konkurrensavtalet” kommer att backa på sina egna krav och genomföra de tidigare utlovade skattelättnaderna. Ingenting tyder på det, regeringen har tvärtom redan kommit med nya förslag till skatteökningar.
De pågående sanktionerna mot Ryssland, som inte är något finskt påhitt utan drivs av axeln EU-USA-Nato, drabbar den finska livsmedelsindustrin och de finska bönderna hårt.
Detta är finanskapitalets krig mot folken.