Dags för demokratiskt val i ”diktaturen” Venezuela

Publicerad 12 oktober 2017
Marco Torres (tv), kandidat för regeringssidans valallians Stora patriotiska polen, håller kampanjmöte i delstaten Aragua. Henrique Capriles Radonski, guvernör i delstaten Miranda och en av högerns främsta företrädare, uppmanar venezuelanerna att rösta.
Marco Torres (tv), kandidat för regeringssidans valallians Stora patriotiska polen, håller kampanjmöte i delstaten Aragua. Henrique Capriles Radonski, guvernör i delstaten Miranda och en av högerns främsta företrädare, uppmanar venezuelanerna att rösta.

Venezuela genomför den 15 oktober delstatsval. Det är ett val som genomförs under diktaturanklagelser och skärpta hot från USA. Men den venezuelanska högeroppositionen ställer upp med kandidater i alla 23 delstater.

Det land som sedan i somras anklagats för att vara en diktatur genomför ett nytt parlamentariskt val söndag nästa vecka. Då har Venezuelas 18 miljoner röstberättigade invånare chansen att rösta fram 23 guvernörer som ska leda landets delstater under de kommande fyra åren.

Situationen i Venezuela är i åtminstone ett avseende bättre än för några månader sedan. Då hade extrema högerkrafter bedrivit våldsamma protester under hela våren och sommaren. Syftet var att skapa kaos och ge omvärlden en ursäkt att ingripa för att ”rädda” det venezuelanska folket.

Efter valet till den konstituerande församlingen den 30 juli har våldsvågen ebbat ut och protesterna på gatorna försvunnit. En av förklaringarna till det är att valmyndigheten CNE i enlighet med konstitutionen utlyst guvernörsval i Venezuelas 23 delstater till den 15 oktober.

Detta tvingade högeroppositionen att välja väg. Det ena alternativet var att besluta sig för att bojkotta valet och fortsätta hävda att landet är en diktatur som måste störtas med hjälp av omvärlden.
Det andra var att registrera kandidater hos CNE och försöka vinna kontrollen över så många delstater som möjligt.

De ledande partierna inom högeralliansen MUD valde det senare alternativet. Orsaken är att de har för mycket att förlora på att ställa sig utanför det politiska systemet.

I dagsläget har högern makten i tre delstater. Dessa positioner vill de inte frivilligt släppa ifrån sig. Opinionsundersökningar tyder på att de lär vinna betydligt fler guvernörsposter denna gång.

Politisk makt på delstatsnivå utgör precis som de många kommuner som högern kontrollerar viktiga språngbrädor för att stärka positionerna inför det presidentval som ska äga rum hösten 2018.

MUD har kritiserat hur valmyndigheten CNE skött förberedelserna av guvernörs-valet. Detta kan säkert komma att användas efteråt för att anklaga Maduro och regeringspartiet PSUV för valfusk i delstater där högern förlorar. Men genom att delta visar högern att de accepterar det demokratiska system de i somras dömde ut.

Henrique Capriles Radonski, guvernör i delstaten Miranda och MUD:s tidigare presidentkandidat som förlorade mot Maduro 2013, uppmanar sina anhängare att gå ut och rösta den 15 oktober.

För regeringen Maduro är det en viktig framgång att valet kan genomföras med stort deltagande av oppositionen.

Det drar masken av Donald Trumps anklagelser om att Venezuela blivit en ”socialistisk diktatur”, som han sade i sitt tal i FN:s generalförsamling den 19 september. Det försvårar möjligheten att inför omvärlden motivera ett militärt agerande mot Venezuela med att demokratin och den politiska friheten ska återupprättas.

Detta betyder inte att hökarna i Washington ger upp. USA:s sanktioner ligger fast, och kongresssens båda kamrar har röstat för en lag som ger Pentagon i uppdrag att planera för ett militärt agerande mot Venezuela.

Men valet på söndag liksom de pågående samtalen mellan regeringen och oppositionen visar tydligt en sak. För stunden har försöket att med gatuprotester och våld tvinga fram ett regimskifte och återföra Venezuela i USA:s grepp misslyckats.