Kubaner i Spanien besvikna – vill hem till Kuba

Publicerad 21 maj 2013

Det kapitalistiska paradiset Spanien blev en besvikelse för de oppositionella kubanerna. Utan arbete och bostad kräver flera av dem att de ska skickas hem till Kuba.

Bilder

”Vi känner oss lurade. Vi står på gatan. Vi vandrar från ställe till ställe.”

”I det förlovade landet som han trodde att Spanien var kunde femtioårige Gilberto Martinez aldrig föreställa sig att han skulle bli arbetslös och utslängd från sitt hem av den nationella polisen. I tisdags upplevde han den värsta dagen i sitt liv då han vräktes från sin bostad där han bodde med hustrun Ismara Sanchez, 43, sina två döttrar, en 15 och en 22, samt en åttaåring.”

Citatet kommer från den spanska dagstidningen El País och den som beskrivs är en av många kubaner med familjemedlemmar som råkat illa ut i det kapitalistiska ”paradiset” Spanien.

Gilberto Martinez kom till Spanien tillsammans med sin familj för två år sedan. De trodde att de skulle få ett bra liv . Men något arbete fanns inte att få i det kapitalistiska landet, och nu vräks många kubaner från de kommunala lägenheter de bor i.

Många invandrare i Spanien har drabbats hårt av krisen och arbetslösheten och många vräks från sina bostäder. Invandrare från Latinamerika, Sydösteuropa och Nordafrika är de hårdast drabbade av krisen, liksom många spanjorer. Även kubaner boende i Spanien har fått smaka på krisens verkningar.

– Nu kräver jag att de skickar oss tillbaka till Kuba. Vi känner oss lurade. Vi står på gatan. Vi vandrar från ställe till ställe, och ett står alldeles klart, och det är att politikerna bara babblar och inte löser något som helst, konstaterar Gilberto Martinez.

Han och familjen kom till Spanien tillsammans med 765 kubaner enligt ett avtal mellan den katolska kyrkan i Kuba och den dåvarande socialdemokratiska regeringen i Madrid under José Zapatero. Av dessa kubaner satt 115 i fängelse i Kuba, då de varit med i grupper som finansierats av USA.

Avtalet innebar att fångarna skulle släppas på fri fot och få resa till Spanien med sina familjer. Under fem år skulle de också få hjälp med bostad, arbete och ekonomiskt stöd av den spanska regeringen.

Efter valet i november 2011, då det konservativa Folkpartiet, PP, kom till makten har myndigheterna stoppat all hjälp till de kubaner som omfattas av avtalet.

– Men nu får vi ingenting, säger Gilberto Martinez till El Pais.

Hans familj hade i likhet med de andra kubanerna fått löfte om stöd i fem år. Under en begränsad period fick familjen 400 euro av spanska Röda Korset till att betala hyran och därtill 595 euro om månaden till mat och andra utgifter.

– Men nu får vi ingen som helst hjälp. Hade de den gången på Kuba berättat om vad som händer i Spanien, så hade vi stannat kvar där, säger Gilberto Martinez som sökt arbete ända sedan han kom till Spanien.

I den borgerliga propagandan i Europa och i Sverige mot Kuba har olika dissidentgrupper, som finansieras av USA, lyfts fram och framställts som heroiska ”frihetskämpar” vilka ädelt slåss mot ”kommunistiskt tyranni”. Anhöriga till kubaner som fängslats har demonstrerat och kallar sig ”Kvinnor i vitt”. Denna grupp är en av många organisationer och individer som fått EU-parlamentets Sacharovpris.

De reaktionära krafterna, däribland spanska Folkpartiet, PP, tillsammans med liberaler och kristdemokrater i Europa har formligen strött Sacharovpris över olika kubanska medlöpare till USA-imperiet.

Men när dessa kubaner anlänt till Spanien, så har de efter en tid spelat ut sin propagandistiska roll i kampanjen mot Kuba och kastas bokstavligen talat ut på gatan. Eller som det hette i Schillers skådespel Eicsco: ”Moren har gjort sin plikt, moren kan gå”.