Hoppa till huvudinnehåll
Av

”Om Kuba kan bistå, så kan Sverige”

Vad kan Sverige göra för att bidra till att läka såren och hjälpa de krigsskadade i Colombia? Vi ringer upp Jens Holm, riksdagsman för Vänsterpartiet och kännare av Colombia sedan många år.


– Vänsterpartiet har drivit på för att Sverige ska bli mer aktivt i fredsprocessen i Colombia. Sverige har ju stor internationell trovärdighet. Det är många som minns Olof Palme och vårt aktiva stöd till Vietnam, mot apartheid och mot diktaturer i Latinamerika. Att hjälpa till med rehabilitering av krigsskadade skulle kunna vara ett mycket konkret sätt där Sverige skulle kunna spela en roll. Jag ska se hur vi kan lyfta frågan med regeringen, säger Jens Holm.

Den 19 januari 2017 undertecknade John Stjernfalk, brigadgeneral och rådgivare i det svenska försvarsdepartementet, och Colombias vice försvarsminister Anibal Fernandez de Soto ett memorandum där de ”förbinder sig att förstärka sina bilaterala förbindelser inom Försvar, ömsesidigt utbyte av information, gemensam militär träning i fredsuppdrag, mänskliga rättigheter och samarbete”.

Detta memorandum blev ett avtal den 14 mars 2017 som undertecknades av näringsminister Mikael Damberg och Colombias försvarsminister Luis Carlos Villegas, tidigare ordförande för Colombias Industriförbund, ANDI. JAS-gruppens representanter ingick också i delegationen i Colombia.

• Hur tolkar du dessa två möten och avtal?
– Även om ett fredsavtal finns på plats är den colombianska militärens nära samarbete med paramilitärer och allmänna övergrepp mot de mänskliga rättigheterna ett känt faktum. Colombiansk försvarsmakt och underrättelsetjänst har fortfarande mycket kvar att bevisa innan de kan vara en lämplig samarbetspartner till Sverige. Därför tycker jag att det [samarbetsavtalet] är olyckligt.

– Sverige ska verka för fred och ett fördjupande av fredsavtalet i Colombia. Då borde samarbetet i första hand ske genom människorättsorganisationer, fackföreningar, kvinnoorganisationer och andra aktörer i civilsamhället. Jag undrar också vilken slags information som man avser att utbyta. Colombia har bland annat genom sin ambassad här i Stockholm aktivt samlat in information om exilcolombianer boende i Sverige. Jag ställer mig därför mycket frågande till ett ökat informationsutbyte länderna emellan.

Samma dag som Colombia och Sverige undertecknade försvar- och säkerhetsavtalet offentliggjorde Kubas ambassadör i Bogota att Kuba erbjuder demobiliserade Farc-soldater 1000 platser på den Latinamerikanska Medicinska Högskolan (ELAM) i Kuba som ett stöd till freden i Colombia.

• Kan Sverige erbjuda något liknande och hur ser du på det kubanska erbjudandet?>– Jag ser mycket positivt på detta och hoppas att Sverige kunde bistå fredsprocessen med liknande generösa erbjudanden. Om Kuba, med sina trots allt begränsade resurser kan aktivera sig så aktivt borde Sverige kunna göra mer.

Dick & Miriam Emanuelsson