USA skärper hotet mot Venezuela
USA trappar upp destabiliseringen av Venezuela. Det är tydligt att Obama-administrationen går in för en kraftmätning med målet att försöka bryta Latinamerikas vänstervåg.
Det var på måndagen som Barack Obama kraftigt skärpte USA:s aggressiva politik mot Venezuela och dess folkvalda regering. Presidenten undertecknade en order som stämplar Venezuela som ett hot mot USA:s nationella säkerhet och utrikespolitik.
I motiveringen anges bland annat försämrade mänskliga rättigheter, förtryck av oppositionella, våld mot regeringskritiska protester, korruption med mera.
De konkreta följderna av Obamas beslut är ytterligare skärpta sanktioner.
USA:s agerande mot Venezuela handlar lika lite om mänskliga rättigheter och demokrati som det gjorde när imperialistmakten stödde Augusto Pinochets statskupp i Chile 1973 eller bombade Libyen 2011.
Det handlar istället om att USA och den venezuelanska högern ser en chans att återställa den gamla imperialistiska ordning som rådde innan 2000-talets vänstervåg.
Om den socialistiska regeringen Maduro i Venezuela störtas så skulle det slå hårt mot vänsterregeringarna i hela regionen. Det skulle också vara ett bakslag för den långt gångna processen att frigöra Latinamerika och Karibien från USA:s bojor.
Barack Obamas upptrappning kommer efter att venezuelanska myndigheter nyligen avslöjat ett omfattande kuppförsök. Flera oppositionspolitiker och militärer har gripits.
President Nicolás Maduro och andra venezuelanska företrädare har under de senaste veckorna offentliggjort en rad dokument och avlyssnade samtal, som avslöjar kupplanerna och visar på USA:s inblandning.
Samma dag som ordern undertecknades i Vita huset fördömde Maduro agerandet. Han anklagar USA för att försöka återupprepa kuppförsöket 2002. Maduro liknar den hets som nu riktas mot Venezuela med den hets som föregick kuppen mot Salvador Allendes socialistiska regering i Chile.
En viktig skillnad mellan det som händer idag och Chile 1973 eller Venezuela 2002 är att Venezuela 2015 kan räkna med starkt stöd från övriga latinamerikanska länder. Celac, den latinamerikanska och karibiska gemenskapen, har tidigare fördömt USA:s inblandning i Venezuela. Celac omfattar alla 33 stater i regionen, utom USA och Kanada.
Att Latinamerika förändrats visas också av den sydamerikanska unionen Unasurs besök Venezuela förra veckan. Deltog gjorde Unasurs generalsekreterare Ernesto Samper, en colombiansk högerpolitiker, tillsammans med utrikesministrarna från Colombias högerregering, Brasiliens mittenvänsterregering samt Ecuadors vänsterregering.
Besöket var en markering mot USA:s sanktioner och ett försvar för Venezuelas suveränitet.
Under de senaste tolv åren är det en rad länder som med liknande motivering som Venezuela förklarats vara ett hot mot USA:s nationella säkerhet. På listan saknas ökända människorättskränkare och krigsförbrytare som Israel, Saudiarabien och Mexiko. De är ju USA:s allierade och kan begå nästan vilka brott som helst mot de egna invånarna eller andra folk.
De länder som fått denna stämpel av USA under de senaste tolv åren är i tur och ordning Zimbabwe, Syrien, Vitryssland, Nordkorea och Ryssland. Alla länder som på olika sätt hamnat i motsättning till USA:s politiska och ekonomiska intressen.
Vi vet inte vilket drag som planeras härnäst i Vita huset och Pentagon. Men allt tyder på att de kommer att trappa upp destabiliseringen, inte minst genom fortsatt ekonomiskt sabotage med målet att vända folket mot regeringen Maduro.
I detta svåra läge för Venezuela är solidariteten utifrån viktigare än någonsin.