Syrisk ungkommunist om propaganda och verklighet

Vi träffar Khaled Bagdash i Aten. Greklands kommunistiska parti KKE och ungdomsförbundet KNE har bjudit in kommunistiska ungdomsförbund från många länder till ett internationellt seminarium i samband med festivalen Odigitis. Khaled Bagdash berättar att det var svårt för honom som syrier att få visum till Grekland.

– Syrier får egentligen inte visum till Grekland längre, det är så i nästan alla EU-länder. EU är stängt för syrier. Men KKE och KNE hjälpte mig så att jag kunde få visum och komma hit.

Det var angeläget för de grekiska kommunisterna att en representant från Syrien kunde komma. Konflikten i Syrien är en av världens mest brännande och kontakten med det syriska kommunistpartiet är viktig.

Seminariet i Aten mellan ungdomsförbunden ska stärka banden mellan kommunistiska och antiimperialistiska rörelser i olika länder och är ett tillfälle att utbyta erfarenheter.

Det berör kampen i Grekland och situationen i olika länder. Kampen mot imperialismen är också en viktig fråga som ges stort utrymme. Fokus ligger på Syrien som i dagsläget är huvudmålet för imperialismens attacker. I över två år har USA och deras allierade i Gulfstaterna, EU, Turkiet och Israel understött väpnade grupper som kämpar mot Syriens regering och USA hotar med en öppen militär intervention. I media i västvärlden får vi höra att den syrska regeringen begår övergrepp mot civilbefolkningen, medan de så kallade rebellerna i Fria syriska armén, som samlar miliser som slåss mot regeringen, kämpar för frihet och demokrati. Khaled Bagdash har följt den utländska medierapporteringen.

– Den stämmer inte alls med verkligheten. Det är imperialistisk propaganda för att rättfärdiga attackerna mot Syrien, säger han.

– Regeringen i Syrien är sekulär och garanterar samma rättigheter om du är shiamuslim, alawit, sunnimuslim, kristen eller ateist, och kvinnor garanteras rättigheter. Det är detta rebellerna inte kan acceptera. De kämpar inte för demokrati. Fria syriska armén samlar extremistiska religiösa grupper, de flesta kommer inte ens från Syrien, utan har rest dit från andra länder. De förföljer alla som inte håller med dem och utför attacker på religiös och etnisk grund.

– De har inget stöd från Syriens folk, folket stödjer regeringen. Det märks eftersom rebellerna misslyckats att hålla de städer som de intagit. De förlorar områden hela tiden, trots den stora uppbackningen från USA och deras allierade.

• Hur var läget i Syrien när du åkte till Aten?
– Jag bor i Damaskus och där är läget stabilare än i resten av landet. Själva staden är regeringskontrollerad. De väpnade grupperna har attackerat den och vid flera tillfällen falskt proklamerat att de har tagit kontroll över staden, men de har misslyckats varje gång. Människorna i Damaskus kan fortfarande leva ganska normala liv; skolor, universitet, sjukhus och andra offentliga institutioner är öppna och det finns basvaror i butikerna. Men det sker terrorattacker, bilbomber har utlösts vid flera tillfällen. Det är osäkert vid gränserna mot Damaskus förstäder och vägen till flygplatsen, som ligger långt från stadens centrala delar, är farlig.

• Hur ser du på kemgasattacken som ägde rum utanför Damaskus 21 augusti? I väst är mediebilden att regeringen ligger bakom den, även om inga konkreta bevis har uppvisats.

– Vi tror inte att det var regeringen som använde saringas. Det finns inga bevis som tyder på det, men väldigt mycket pekar på att det är rebellerna. Det är de som skulle tjäna på att göra det. De vill att USA ska intervenera eftersom de förlorar kontrollen över allt fler områden och börjar bli desperata, och USA hade sagt att det skulle attackera Syrien om regeringen använde kemiska vapen. Rebellerna har vid flera tillfällen tidigare gripits med innehav av just saringas både i Syrien och i Turkiet. Det är ingen hemlighet att de har tillgång till kemiska vapen.

Khaled Bagdash tror inte att det ägt rum en kemisk attack av den typ som beskrivs av rebellerna och väst.

– Det finns många brister i de uppgifter som lagts fram. Om en så omfattande saringasattack hade skett där skulle det ha drabbat stora områden runt omkring som inte har berörts. Dessutom påstår de, som är anslutna till rebellerna, som filmade och har vittnat om attacken, att de gick in omedelbart efter attacken. På de bilder som finns syns de utan någon annan skyddsutrustning än vanliga gasmasker som skyddar mot till exempelvis tårgas. De skulle ha dött om de hade gjort det. Det är omöjligt. Vi tror att en eller flera saringasattacker har skett på landsbygden utanför Aleppo i norra Syrien och att vissa av bilderna från attacken egentligen kom därifrån. Det finns vittnesmål och statliga undersökningar som visar det.

• Hur var situationen innan kriget? Förekom det demonstrationer mot regeringen?
– 2005 började den syriska regeringen för första gången implementera direktiven från Internationella valutafonden (IMF). Det ledde till en nyliberal politik med privatiseringar av offentliga institutioner och förstörd välfärd. Syriens kommunistiska parti befinner sig i regeringsställning, som ett av elva partier i Nationella progressiva fronten, men vi kämpade mot denna politik. Vi stod i stark opposition mot att Syrien skulle vika sig för de imperialistiska kraven.

– Mot vår vilja upptogs diskussioner mellan Syrien och EU om ett frihandelsavtal, något som skulle slå ut den syriska industrin och göra ekonomin ännu sämre och leda till högre arbetslöshet. Klasskillnaderna ökade till följd detta.

– När USA-imperialismen började underblåsa religiös och etnisk splittring var det som att slänga en tändsticka på bensin. Det skedde demonstrationer, som till en början riktade sig mot de ökade klyftorna i samhället och den nyliberala politiken, men de kapades väldigt snabbt av extremistiska, proimperialistiska krafter.

• Hur ser du på Syriens framtid?
– Vi måste fortsätta kämpa mot imperialismens fruktansvärda övergrepp. Vi kommunister står tillsammans med den syriska regeringen i den frågan, liksom med andra antiimperialistiska krafter i regionen, som Iran och libanesiska Hizbollah. Vi har inte något gemensamt med dem utom kampen mot imperialismen och mot de av imperialismen understödda väpnade terroristerna.

– Vi måste bilda den här fronten tillsammans för att bekämpa imperialismen ekonomiskt, politiskt och militärt. Hela regionen är instabil och ständigt utsatt för påtryckningar, maktanspråk och anspråk på naturtillgångar som olja och naturgas. Vi kämpar för det syriska folket och för att hela regionen ska vara progressiv och antiimperialistisk. Syriens folk har vägrat ge vika trots över två år av krig. Vi vet att vi har folket med oss och kommer att vinna.

Pauline T

Aten