Därför upprörs EU av USA:s övervakning
Protesterna från EU handlar inte om ett försvar av demokratin, utan om att europeiska affärsintressen hotas.
Den före detta CIA-anställde Edward Joseph Snowden trädde i söndags fram och sade att det var han som var uppgiftslämnaren till tidningarna The Guardian och Washington Post angående avslöjadena om USA:s systematiska övervakning av allt och alla. Snowden, som tjänstgjort som hemlig agent, beskrev den gigantiska övervakningen som en ”förtryckets arkitektur”.
”De har för avsikt att få kännedom om varje konversation och varje form av beteende i världen”, sade Snowden.
För marxister är avslöjandet i sig inget nytt. Företag som Google, Microsoft, Facebook och Twitter ägs och kontrolleras av amerikanska intressen och tjänar sina herrar. Detsamma gäller telekommunikationsföretag som AT&T, Verison och Sprint.
Men i den övergripande propagandan gentemot allmänheten, inklusive de unga generationerna, framställs Google, Twitter och Facebook som demokratiska verktyg ägda och kontrollerade av ingen.
”Vi lever i en globaliserad värld”, heter det i propagandan som riktas till allmänheten. De krafter som kontrollerar oss anonymiseras.
Hösten 2010 blev alla människor varse vilka som kontrollerar de betalkort som numera nästan alla svenskar använder, när Mastercard, Visa, Paypal och andra amerikanska betalföretag blockerade penning-överföringar till Wikileaks.
”Globalisering är bara ett annat ord för USA-dominans”, som krigsförbrytaren och före detta utrikesminister Henry Kissinger en gång uttryckte det.
Att EU protesterar mot den omfattande övervakningen, trots att en vasallstat som Storbritannien deltar i den, har flera bottnar. Givetvis vill man av politiska skäl distansera sig mot den omfattande övervakningen.
Men här finns även affärsmässiga bevekelsegrunder, då det framkommit att interna europeiska affärsuppgörelser och budgivningar avslöjats för de amerikanska konkurrenterna.
Kapitalister i Europa misstänker med rätta att den amerikanska konkurrenten Boeing fått flygplansordrar tack vare att företaget fått tillgång till budgivningen från den europeiska konkurrenten Airbus.
På liknande sätt har finska och norska affärsintressen misstänkt att svenska FRA genom sin omfattande övervakning av e-posttrafik läcker uppgifter till svenska konkurrenter.
Den europeiska borgarklassens syn på USA:s omfattande övervakning är delad. Å ena sidan är man underordnad part i alliansen med USA. Å andra sidan är man på många affärsområden konkurrenter.
I ett inslag i Rapport i SVT framförs därför upprördhet, inte över övervakningen, utan över hur Snowden, likt Wikileaksavslöjaren av USA:s krigsförbrytelser, Bradley Manning, kunnat sitta på dessa mängder av hemligstämplad information. Rapportinslaget återspeglar den svenska underdånigheten gentemot USA.
Samtidigt rapporterar Sveriges Radio om upprörda reaktioner i EU-parlamentet. Reaktionerna har inte något att göra med den principiella frågan om demokratin, trots alla fina ord från liberalerna. De är istället ett uttryck för en europeisk oro över att USA de facto har en nästan fullständig kontroll över europeiskt affärsliv.
Så de europeiska borgarklasserna stödjer övervakningen samtidigt som man vet att man drabbas av den rent affärsmässigt. Därav frustrationen i EU-parlamentet och borgarklassernas tvetydiga reaktioner.